De minskade väntetiden med 50 veckor

Nyhet 2024-04-04

I april 2023 var det 53 veckors väntetid för en patient att bli kallad till ett första möte för långtidsregistrering av EKG på Karolinska Universitetssjukhuset – och mindre än ett år senare var den nere på mindre än tre veckor. Enligt Emilia Anderson, biomedicinsk analytiker på ME Klinisk fysiologi, är det många faktorer som har spelat in kring den stora minskningen.

– Denna typ av undersökning har flera steg, vilket kan förlänga tiden innan en patient kallas in. Efter att patienten har utrustats med sin ”dosa” och burit den under en viss period, måste den insamlade datan analyseras och bedömas av en läkare. Tidsåtgången för detta varierar beroende på komplexiteten i det insamlade materialet, förklarar Emilia.

Dosan som patienten bär liknar en mobilapparat utrustad med fem elektroder, vilken patienten tar med sig hem och använder under en till tre dagar.

Målet med denna procedur är att identifiera oregelbundna hjärtslag, så kallade arytmier, som inte kan upptäckas med vanligt vilo-EKG.

– Vi försöker fånga upp om en patient har avvikande hjärtslag och dosan låter oss fånga upp potentiellt livshotande hjärtrytmrubbningar under vardagliga aktiviteter, säger Jakub Zajac, ST-läkare ME Klinisk fysiologi. Han fortsätter:

– Merparten av våra patienter kommer från hjärtmottagningen för uppföljning. Långtids-EKG används i dessa fall för att identifiera och utesluta potentiellt allvarliga arytmier som kan vara kopplade till deras specifika hjärttillstånd.

Viktiga framgångsfaktorer

De senaste åren har innefattat en hel del utmaningar med ökat inflöde av remisser och begränsad bemanning. Och en pandemi.

– Förutom en pandemi som bidrog till längre väntetider har vi har haft problem med apparatur som gått sönder, vilket lett till att väntetiderna successivt ökat över tid, säger Jakub.

På mottagningen finns 13 dosor i cirkulation, något som kan låta lite när de har uppemot 1100 undersökningar per år.

– Under en längre period hade vi endast fyra dosor tillgängliga, men tack vare gott samarbete med MT (medicinteknisk personal) har vi idag en ökad mängd apparater. Vår bokningspersonal har även effektivt jobbat på att fördela dosorna så att de hela tiden är utlånade. Det har varit en stor framgångsfaktor att man har kunnat matcha patienter med lediga luckor och att vi ringer in patienter vid tillkomst av en ledig tid, säger Emilia.

Jakub tillägger:

– Man kanske tänker att det är så enkelt som att införskaffa fler dosor, men det är ingen effektiv lösning eftersom vi då behöver lägga mer resurser på att hinna med att administrera dem, något vi idag inte har.

Större bidragande faktorer till den minskade väntetiden menar Jakub handlar om bättre struktur och arbetssätt samt att kapa bort moment som inte hjälper analysprocessen.

Båda framhåller att en god dialog med remittenterna alltid har varit viktigt.

– Vårt läkarteam har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla kommunikationen med remittenterna och säkerställt att det finns transparent dialog mellan alla inblandade grupper. Dessutom förbättrar vi ständigt vår expertis genom att noggrant analysera olika patientfall, från de enklare till de mer komplicerade sjukdomsfallen, förklarar Emilia.

Hon fortsätter:

– Vi har de svåraste arytmifallen i Sverige och har nyligen skapat utbildning och utrymme för att biomedicinska analytiker ska få signeringsrätt på långtids-EKG. Detta har bidragit till att våra biomedicinska analytiker fått en bättre förståelse för vad som är kliniskt relevant vid analysering av långtids-EKG, vilket i sin tur bidragit till bättre struktur och förkortad analysprocess inför svar till remittent/patient.

Ytterligare en faktor som bidragit till den minskade väntetiden är införandet av en arytmirond.

– Vår arytmirond är nog ganska unik. Där går vi igenom inspelade EKG-band tillsammans med remittenten och biomedicinsk analytiker. På så vis kan vi snappa upp viktiga detaljer som kan vara svåra att se initialt när man tittar på en remiss – så den personliga dialogen är klart avgörande för hela undersökningen, säger Jakub.

Om ni får summera de två viktigaste aspekterna med er framgång, vad säger ni då?

– De två viktigaste aspekterna har varit vårdteamets samarbete, där olika expertiser givit sin input. En del av framgången har varit individer med stort intresse för sitt område. ST-läkarna, våra biomedicinska analytiker, den medicintekniska- och bokningspersonalen har verkligen sett till att vi fått en strukturerad process från början till slut med flyt, säger Emilia.

Jakub håller med Emilia och tillägger:

– Det har även varit en avgörande framgångsfaktor att gemensamt kunna identifiera och eliminera överflödiga delar i analysprocessen. Detta har vi uppnått genom effektiv kommunikation med patienterna samt ett nära samarbete med våra biomedicinska analytiker, förklarar Jakub och avslutar:

– Sist men inte minst vill jag lyfta fram våra fantastiska biomedicinska analytiker på sektionen som varit en central del i vårt arbete med att minska väntetiderna så markant. Utan dem hade detta inte varit möjligt.

______________________________

Text och bild: Fredric Möller Eklund