Ny kalendermodell förbättrade arbetet på neuroonkologen: "Inga hierarkier här"

Nyhet 2023-11-17

– Tidigare skrev man bara in en händelse i läkarens schema på vilka tider han/hon skulle ha mottagning. När patienterna kom så fick man ofta leta efter ett rum. Sjuksköterskorna ägnade mycket tid åt att vänta på läkare och att jaga dem för mer eller mindre brådskande ärenden. Jag tänkte direkt när jag kom hit att detta måste ju stjäla tid, säger Anita Karlsson.

Det var den 8 mars 2021. På brickan stod då som nu Forskningsundersköterska. Anita Karlsson kom från Akademiskt specialistcentrum ett par hundra meter söder om Karolinska i Solna. Det är inte bara småländskan som skvallrar om att hon arbetat på IKEA. 

– Där lärde jag mig allt om logistik och att ha ordning på processerna. Jag började här för att jag vill vara på ett sjukhus. Och jag vill förändra. Jag är väldigt fyrkantig och noga med att det ska finnas en box att hålla sig i, men jag försöker hela tiden tänka utanför den för att kunna förbättra boxen, säger Anita Karlsson.

Kontaktsjuksköterskorna och undersköterskan på neuroonkologens mottagning har en gemensam kalender medan läkarna har individuella arbetskalendrar. Kalendrarna har synkroniserats utifrån den gemensamma planeringen och de flödestider som krävs för att patienterna ska få god vård, arbetsmiljön ska bli bra och för att det planerade antalet patienter ska kunna tas om hand. Konkret innebär detta att patienternas ärenden flödar mellan professionerna på ett strukturerat sätt och där alla hela tiden vet vem som har ansvar för respektive patient.

– Alla är med och alla måste ta ansvar. Vi har inga ärenden som blinkar i Take Care för att de inte tagits omhand. Vi har till exempel inga sjuksköterskor som behöver jaga efter läkare som inte gjort en viss uppgift, säger Anita Karlsson.

Hur lyckades ni gå från i praktiken schemalöst till väldigt uppstyrt?

– Jag fick uppdraget av min tidigare chef och jag bara gjorde. Först blev det lite förvåning – vad har hänt med schemat? När arbetskamraterna sedan ser att det fungerar och att vi backar om det är något som inte blir bra, då går det. Många mottagningar skulle kunna göra detta. Vi har inga hierarkier på mottagningen. Ibland brukar jag säga att vi i sjukvården skulle vända på våra namnbrickor för att ändra förväntningarna på vad vi kan göra.

Så har arbetet på Neuroonkologen Mottagning förbättrats med den nya kalendermodellen

• Förändrat synsätt. Från ”inte mina patienter” till ”vårt gemensamma ansvar”.
• Smidigare samarbete mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterska – ingen spilltid.
• Tid har frigjorts – man är i dag fyra sjuksköterskor i stället för som tidigare sex.
• Transparens ger höjd patientsäkerhet – bland annat som en följd av att sjuksköterskorna inte längre har privata patientlistor.
• Lugnare arbetsmiljö.
• Kalendermodellen omfattar alla på mottagningen. Alla måste ta ansvar. Om exempelvis ett sjukintyg inte hanteras i tid blir det ett akut administrativt ärende hos ansvarig läkare.
• Fönstret när patienterna ska ringas upp är inte ett visst klockslag utan nu en hel dag. Även om tidsfönstret är större än tidigare skapar det rätt förväntningar och uppskattas av patienterna då det tidigare ofta missades av läkare.
• Frågor mellan läkare och sjuksköterskor läggs i kalendern, skickas inte i Take Care. På så sätt kan alla ta del av kunskap om patienten och fler kan agera i samma ärende om det behövs.
• Flödestavla skapades för ett år sedan. Där fördelas varje morgon klockan 8 arbetsuppgifterna mellan kontaktsjuksköterskorna och undersköterskan.