"Man behöver ha koll på alla diskrimineringsgrunder"

Nyhet 2023-08-25

Jämlikhetsgruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus, ALB, drog i gång år 2021 som ett eget initiativ. En mindre grupp kollegor med stort intresse för jämställdhet och jämlikhetsfrågor började ”brainstorma”: Vilka knutar finns och vad vill vi uppnå? Diskussionerna ledde till att temachefen Svante Norgren föreslog att de skulle starta en grupp. Den är idag tvärprofessionell och har nio representanter, från de olika verksamheterna inom ALB, till exempel pedagogiskt resurscentrum och barnakuten.

Första steget var att inventera och kartlägga organisationen.

– Vi tittade på representation på olika nivåer; undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, och hur jämställdheten såg ut mellan kvinnor och män. Det blev en ögonöppnare, säger Pernilla Grillner, tf. verksamhetschef på Högspecialiserad Barnmedicin 1 med bland annat sektionen Barnonkologi.

Nästa steg blev att utbilda cheferna.

– Alla uppmanades att gå regionens tvådagarsutbildning i jämställdhet och mångfald, vilket de flesta också gjorde. Det är jätteviktigt. Att sprida kunskap och ta upp frågor kring jämställdhet och jämlikhet med medarbetare är svårt om kunskapen saknas hos cheferna, säger Nina Perrin på Högspecialiserad barnmedicin 1.

Åtgärda jämlikhetsgap

Jämlikhetsgruppens mål, ”En jämlik och tillgänglig arbetsplats fri från diskriminering”, kräver ett kontinuerligt arbete med att identifiera och åtgärda jämlikhetsgap.

– Vår uppgift är att se till att detta arbete kommer i gång i alla verksamheter, säger Nina Perrin.

Målet omfattar även patientbemötande, understryker hon:

– Vi ska erbjuda jämlik vård som är tillgänglig för alla medborgare, såväl patienter som närstående.

En steg i den riktningen är att patientenkäten numera har en fråga om barnets födelseland.

– Vi vill se om man [föräldrarna] svarar olika beroende på om barnet är fött i eller utanför Sverige. Det vi kan konstatera hittills är att svarsfrekvensen för de utomlands födda barnen är få jämfört med de som är födda i Sverige, säger Pernilla Grillner.

Vidga perspektivet

En annan viktig aspekt av jämlikhet är att ha koll på alla de olika diskrimineringsgrunder som finns, såsom ålder, sexuell läggning, religion och funktionsvariationer. Här har arbetsgruppen haft intervjuer med en rad olika föreningar för att skaffa sig mer kunskap och vidga perspektivet på hur ALB uppfattas som arbetsgivare och vårdgivare.

– Vi vet att det till exempel finns medarbetare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som inte vill vara kvar hos oss för att de inte känner sig inkluderade. Så får det inte vara, säger Pernilla Grillner.

Nina Perrin fyller i:

– En sak vi tagit med oss från de här intervjuerna är att det som är bra för någon med speciella svårigheter är ofta bra för många fler.

Vilka fler nya insikter har ni fått längs vägen?

Nina Perrin:

– Jämställdhet och jämlikhet är ett långsiktigt arbete som pågår hela tiden. Man behöver ha det perspektivet i allt man gör: Får vi med alla? Når vi alla? Men för en pressad chef kan det kännas som ytterligare en arbetsuppgift. Här kan vi stötta och underlätta, bland annat genom att erbjuda utbildning och material.

Pernilla Grillner:

– Vi har fått in ordet jämlikhet i verksamhetsplanen. Det fanns inte tidigare. Det är en viktig signal när vi arbetar med planen att orden jämlik vård och jämlik organisation står där. Och så tror vi på att ständigt väcka nyfikenheten hos medarbetarna. Våra bordspratare är ett bra tips för att få i gång samtalen ute på avdelningarna.

Läs mer: "Hållbar vård i fokus på Karolinska"

Text: Nneka Magnusson Amu