Nystartat team runt barn med sjukdomstillstånd i luft- och magtarmkanalen kan korta tiden till diagnos med flera månader

Nyhet 2023-03-31

Barn med komplexa och samtidiga sjukdomstillstånd i luft- (aero) och magtarmkanalen (digestiv) är ofta allvarligt sjuka. De kan till exempel sakna en del av matstrupen eller ha förträngningar som gör det svårt att andas eller omöjligt att få i sig näring genom munnen. Barnen måste ofta genomgå många och påfrestande undersökningar och behandlingar. Det kan dröja länge innan sjukvården kan fastställa diagnos, sjukhusvistelserna kan blir långa och patient och föräldrar bollas mellan olika mottagningar och avdelningar.
 
Karolinska Universitetssjukhuset har sedan en tid tillbaka samlat olika verksamheter, bland annat barnkirurgi, barn-Öron-Näsa-Hals, barnlungmedicin och barngastromedicin på ett nytt sätt kring dessa patienter. Detta kompetenskluster blir nu Karolinska Universitetssjukhusets Pediatriska Aerodigestiva Team, KPAT, det första i sitt slag i Sverige. Det invigdes officiellt den 29 mars med bland annat föreläsningar av experterna och pionjärerna inom aerodigestivt teamarbete, Mike Rutter från Cincinnati Children´s Hospital i USA och Stefaan Tytgat från Wilhelmina Children´s Hospital i Nederländerna.
 
– Genom vårt samarbete kan vi koordinera patientens väg genom vården bättre och minska antalet undersöknings- och behandlingstillfällen. Nu kan vi göra flera undersökningar under en och samma narkos och minimera de gånger barnet behöver sövas, vilket leder till mindre risk för komplikationer, säger initiativtagarna till formaliseringen av KPAT, barn-öron-näsa–hals-kirurgen Malin Wendt och barnkirurgen Jan Svensson.

Röntgenundersökningar och medföljande strålning är också något barn inte ska utsättas för i onödan. Barn med aerodigestiva sjukdomstillstånd kan behöva göra upprepade röntgenundersökningar av olika slag och även kring denna del av utredningen visar forskningsrapporter att ett aerodigestivt teamarbete resulterat i färre antal undersökningar.

Med det nya arbetssättet kan det pediatriska aerodigestiva teamet snabbare fastställa rätt diagnos och möjlighet till behandling. Data från internationella centra som etablerat pediatriska aerodigestiva team visar på möjlighet att minska tid från utredningsstart till diagnos från fem månader till bara någon vecka.

– De veckor och månader vi vinner på att snabbare få rätt diagnos betyder mycket i ett litet barns liv. Att arbeta i nära samarbete ökar också möjligheterna till forskning och utveckling, vilket ger oss möjlighet att förbättra resultaten av vården för denna patientgrupp, säger Malin Wendt.

Man kan fråga sig varför det görs först nu ifall fördelarna är så tydliga? Enligt Malin Wendt är en stor orsak att traditionellt har vården organiserats ur sjukhusens perspetiv. Nu organiserar vi oss ur patientens perspektiv.

– Vi underlättar patientens väg genom sjukvården och vi gör det lättare för föräldrar till dessa barn. Man ska inte som förälder behöva vara projektledare för sitt barns vård, säger Malin Wendt.