”Äntligen sitter kläderna som de ska”

Nyhet 2022-10-25

Det var på Louise Rosenlunds allra första mammografibesök i april 2011 som sköterskan såg en avvikande fläck på röntgenbilden.

– Hon sa att det var möjligt att jag skulle behöva komma på återbesök. Jag kallades snabbt till en biopsi och fyra veckor senare opererades jag, säger Louise Rosenlund.

Fläcken på röntgenbilden visade sig vara Duktal cancer insitu, som uppstår i bröstets mjölkgångar och är bröstcancer i ett tidigt stadium. De elakartade tumörcellerna stannar på platsen där de uppstått och sprider sig inte utanför bröstet. Prognoserna är därför goda. Men för Louise Rosenlund rubbades hela tillvaron.

– Min yngsta son var tre år och vi var fortfarande så fysiskt nära varandra. Man leker, har barnet i famnen – jag blev hela tiden påmind om vad jag varit med om och varför. Nu behövde jag förlika mig med det och att jag inte längre hade två normala bröst. Det var en sorgebearbetning för mig, säger Louise Rosenlund.

Bröstimplantat

Eftersom hon var för smal för en bröstrekonstruktion erbjöds hon sätta in ett bröstimplantat. Hon kände sig överlag nöjd med resultatet. Samtidigt följde en del komplikationer.

– Jag hade otur med ojämna läkningar och kapselbildningar som gjorde bröstet hårt och ömt. Implantatet flyttade även runt och hamnade högre och högre upp med minskad rörlighet i armen som följd. Det var som att ha konstant träningsvärk. Till slut kände jag att ”är det så här det ska vara så är jag hellre utan”.

I ett försök att förbättra resultatet genomgick Louise Rosenlund år 2015 en korrigering av implantatet. Ingreppet gick bra, men hon upplevde fortfarande att bröstet kändes onaturligt och kallt. En påtaglig känsla av att det inte tillhörde hennes kropp.

– Jag kände mig aldrig hel, säger hon.

Besvär med kapselbildning

Ett par år senare fick hon återigen besvär med kapselbildning och kunde nu – några kilon tyngre – erbjudas en bröstrekonstruktion med DIEP- lambåteknik. Med hjälp av hud och fettvävnad från bukens nedre del byggs ett nytt bröst upp.

– Det kändes som en bättre långsiktig lösning i stället för att vara utan implantat.

Bröstrekonstruktionen genomfördes i mars 2020. Under sensommaren fick Louise Rosenlund med kort varsel en operationstid för korrigering, men var tvungen att avstå eftersom hon veckan innan opererat blindtarmen. Och sedan kom pandemin.

– Av naturliga skäl prioriterades jag ner, vilket är helt rätt. Jag vill inte stå i vägen för andra mer akuta operationer.

Lördagsoperationer

Den 24 september i år var det så dags för efterkorrigeringen av Louise Rosenlunds bröst. Den utfördes på Vårdavdelning Plastikkirurgi Solna inom ramen för Karolinska Universitetssjukhusets lördagsatsningar. Nasrin Tajfar var en av dem som tog hand om Louise Rosenlund på lördagen. Hon har ansvar för vårdplanering på avdelningen: koordinering av patientflöden, inventering och fördelning av vårdplatser samt fördelning av bemanning i de olika vårdlagen.

– Jag hjälper till på golvet om det behövs, men främst arbetar jag med vårdplatserna. Under pandemin blev vi en covidavdelning och våra köer steg därför kraftigt. Alla fick vänta, förutom cancerpatienterna. I våras och nu i höst kör vi med lördagsoperationer för att beta av kön, säger Nasrin Tajfar.

Lyckats fylla luckorna

Det har stundtals varit tufft. Att bedriva full ordinarie verksamhet och ta in ytterligare patienter på helgen är en utmaning, logistiskt och mentalt.

– Vi har 12 vårdplatser och vanligtvis arbetar två sjuksköterskor och två undersköterskor på helgpassen. Nu tillkommer 8-9 patienter på lördagarna. Det kräver att personal som inte redan arbetar helg vill hoppa in extra. Man kan vara trött eller sjuk och man har alltid rätt att säga nej. Men hittills har vi lyckats fylla luckorna, säger Nasrin Tajfar.

"Äntligen klar"

Patienten Louise Rosenlund känner sig äntligen ”klar” efter en lång och lite rörig period. Trots vantrivseln med implantatet är hon imponerad av vården.

– De har gjort allt de kunnat och med lambån blev det till slut rätt. Jag är som ett legobygge med alla ärr, men jag känner mig som mig själv. Och kläderna sitter äntligen som de ska. Bröstet ska få läka lite till och kirurgtejpen tas bort, sedan ska jag slänga mina gamla bh:ar och köpa nya – i butik, säger hon och ler.

Ännu återstår några lördagsoperationer på Plastikkirurgi Solna innan de kan återgå till normalläge.

– Vi får andas ordentligt över jul och nyår och så tar vi nya tag nästa år. Då hoppas och tror jag att vi har det lite lugnare, säger Nasrin Tajfar.

Text: Nneka Magnusson Amu
Bild: Josefine Franking och Nneka Magnusson Amu