Kraftigt förbättrad strokevård med Karolinskas nya riktlinje

Nyhet 2018-03-15

Arbetet med att skapa en ny riktlinje för strokevården i hela Stockholms län startade för flera år sedan men sattes igång på riktigt i oktober 2017. Resultatet för det första kvartalet visar det har inneburit en stor förbättring för patienterna.

Tiden från det att stroken inträffar tills att behandlingen startar kan nu minskas med mellan 1 till 1,5 timme. Vilket är drygt 1 timme och 20 minuter lägre än rikssnittet.

Detta tack vare att sorteringsarbetet startar redan i ambulansen, när personalen har identifierat en stroke, och där en strokeläkare kontaktas direkt. Vid en bedömning att patienten drabbats av en stor stroke åker ambulansen direkt till Karolinska Solna.

- Tidigare larmade personalen enbart med hjälp av ett vanligt akutlarm och patienten kom till närmaste sjukhus. Idag däremot kommer alla med så kallad stor stroke direkt till Karolinska Solna för möjlighet till trombektomi, ett komplicerat, högspecialiserat ingrepp där man drar ut proppen från hjärnans kärl. De med förmodad mindre stroke åker fortfarande till närmaste sjukhus. Men vid all strokemisstanke så ringer ambulanspersonalen nu direkt till en läkare på sjukhus och förvarnar, säger överläkare Christina Sjöstrand, Tema Neuro.

Trombektomibehandling innebär en både snabb och effektiv behandling för personer som har drabbats av en stor stroke, med en stor propp i hjärnans kärl. För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.

Den första kvalitetsuppföljningen visar att mer än 90 procent av patienterna kommer rätt direkt med hjälp av det nya arbetssättet.

För patienten innebär det att man räddar hjärnceller, minskar funktionsbortfall och handikapp. Arbetssättet kan med andra ord innebära skillnaden mellan att bli förlamad och att inte få några men över huvud taget.

- Vi har fått fram ett unikt sätt att tänka, där vi skippar onödiga mellanlandningar på annat sjukhus. Det ställer samtidigt extra höga krav på mottagandet på Karolinska Solna där man får en ökad belastning genom att få in fler patienter, säger Christina Sjöstrand.

Det nya arbetssättet har tagits fram genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, olika funktioner inom Karolinska samt de olika sjukhusen i länet vars roll är att ta hand om eftervården av patienterna. Därmed skapas plats för fler trombektomibehandlingar på Karolinska.

Men även om det kommer fler patienter till Solna innebär det en vinst för andra patientgrupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning:

- Det har också nytta av att komma till oss snabbt. Det är över huvud taget väldigt få som inte har varit neurologipatienter, så oavsett att vi får större belastning så är patientnyttan är mycket stor, säger Christina Sjöstrand.

Trombektomibehandlingar har utförts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2005, och 2014 gjordes 104 behandlingar. Förra året utfördes cirka 160 behandlingar.
Inom SKL, Sveriges Kommuner och landsting, pågår just nu ett nationellt arbete för att ge alla landets patienter möjlighet till denna typ av snabb behandling, oavsett bostadsort.