Amning och typ 1 diabetes

Följande text är hämtad från Svenska Diabetesförbundets broschyr och är skriven av Alexandra Goldberg.

Vad händer under graviditeten?

Under graviditeten förbereder sig din kropp på att du ska kunna amma. Redan efter vecka 16 är den första bröstmjölken, råmjölken, färdig.
Råmjölken innehåller högre halter av protein, mineraler och antikroppar. När barnet är fött påbörjar kroppen övergången till den mogna bröstmjölken, vilket tar några dagar. Under graviditeten följer barnet mammans blodsocker. Vid höga blodsockervärden ökar barnet sin egen insulinproduktion för att ta hand om det extra sockret. Ju högre HbA1c mamman haft under graviditeten och framförallt ju högre blodsocker mamman har under förlossningen avgör hur mycket barnet ökar sin insulinproduktion och därigenom risken för lågt blodsocker efter födseln.

Första tiden efter födseln

Nyfödda barn till mammor med diabetes tillhör en riskgrupp och kan behöva extra näring första tiden efter födseln. De kan födas stora i relation till sin ålder. Barnet blir då mer energikrävande och får de inte extra näring kan deras blodsocker sjunka.

Ökad insulinproduktion

Barnets risk för ökad insulinproduktion och därmed risk för låga blodsockervärden kvarstår i ca 4–6 timmar efter födseln om barnet fått tidig tillmatning. Om barnet inte blivit tillmatad tidigt har den en risk för ökad insulinproduktion och risk för låga blodsockervärden i 12–24 timmar efter födseln. Det lägsta blodsockret uppmäts kring 1 timme efter födseln. Under denna tidsperiod kan barnet därför ha ett ökat behov av näring och det är viktigt att detta behov tillgodoses för att barnet inte ska sjunka i blodsocker. För att minska risken för eventuella låga blodsocker hos barnet tillmatas alla barn till mödrar med diabetes direkt efter födseln och därefter var 3:e h med råmjölk (som är handmjölkad under graviditeten och/eller direkt efter födelsen) och/eller med mjölkersättning. Barnets blodsocker kontrolleras också kontinuerligt under den här tiden. Det är speciellt viktigt om barnet är fött före vecka 37+0. Lågt blodsocker under de första levnadstimmarna ger mycket sällan symptom och medför ingen risk för framtida men. Förklaringen är att nyfödda barn i allmänhet och barn till mammor med diabetes i synnerhet har energidepåer (glykogen) i flera organ i kroppen. Om barnet ändå får låga blodsocker med symptom finns effektiv behandling i form av intravenöst glukosdropp.

Röda blodkroppar

Alla barn föds med en ökad mängd röda blodkroppar som ska brytas ned under de första veckorna. När de röda blodkropparna bryts ned bildas ett gult ämne, bilirubin, som i höga koncentrationer kan vara skadligt för barnet. Barn till mammor med diabetes kan födas med en större mängd röda blodkroppar. Dessa barn kan därför ha en ökad risk att bli gula och det föreligger även en större risk att de blir allvarligt gula vilket kan kräva behandling i form av solning och extra näring. Näring hjälper barnet att snabbare bryta ned det skadliga gula ämnet.

Hur påverkas bröstmjölken av diabetes?

För kvinnor med typ 1-diabetes kan det ta längre tid för den mogna bröstmjölken att rinna till.
Fördröjningen kan vara 3-14 dagar mer än de förväntade 3-5 dagarna innan full bröstmjölksproduktion är igång. Det beror på att bröstmjölksproduktionen bland annat påverkas av hormoner, så som insulin. Hur stabilt blodsockret ligger de första dagarna efter barnets födelse kan också påverka hur mycket bröstmjölk som produceras den första tiden, men när den mogna bröstmjölken väl är igång påverkas inte mängden bröstmjölk av ditt blodsocker.

Tips till dig som vill amma och ge ditt barn så mycket bröstmjölk som möjligt

Om du önskar att helt undvika eller ge så lite mjölksersättning som möjligt till ditt barn kan du från vecka 36+0 handmjölka råmjölk under graviditeten.
Du kan handmjölka 2 gånger per dag i upp till 10 minuter. Medelmängd att få ut är 5ml per gång för de som släpper råmjölk vid handmjölkning. Får du ut råmjölk kan du spara den i en ren förpackning med lock och frysa. Sedan kan du ta med den i en kylväska med frysklamp till förlossningen. Råmjölken klarar sig så i 24h. När barnet är fött kan du tina råmjölken i vattenbad och använda den istället för eller vid behov tillsammans med mjölkersättning. Mindre mängder krävs när barnet får råmjölk istället för mjölkersättning. Du kan också handmjölka direkt från födseln och ge den mjölken i första hand. Hur mycket råmjölk du kan handmjölka under graviditeten säger ingenting om hur mycket bröstmjölk du kommer att producera när barnet är fött. Alla kan inte handmjölka råmjölk. Under det första dygnet kan du handmjölka efter varje amning för att ytterligare stimulera igång den mogna bröstmjölken. Från barnets andra dygn kan du få låna en elektrisk dubbelpump och stimulera brösten efter varje amning. Din eventuella partner kan förslagsvis tillmata barnet medan du pumpar. Det rekommenderas att pumpa 8–10 gånger per dygn. Amma gärna innan du tillmatar barnet med råmjölk och/ eller mjölksersättning. Det går att köpa ett så kallat ”tillmatningsset” och genom det ge eventuell mjölksersättning. Tillmatningssetet består av en liten flaska som hänger runt halsen. Ur den rinner mjölksersättningen ner i en liten slang som mynnar vid bröstvårtan. Då stimuleras bröstmjölksbildningen samtidigt som barnet får i sig den näring det behöver.

Att tänka på

Tänk på att kroppen producerar mer ju oftare och längre stunder som du ammar. Det mjölkbildande hormonet är som högst nattetid, därför är amning på natten extra gynnsamt för att öka mjölkproduktionen. Det kan ta upp till två månader innan amningen är etablerad. Att ha ditt barn hud mot hud stimulerar till mer bröstmjölk och bidrar till ett jämnare blodsocker hos barnet.

Vad kan du påverka för att den mogna bröstmjölken ska rinna till snabbare?

Den mogna bröstmjölken rinner till snabbare ju tidigare ditt barn får amma och framförallt att det får amma inom de första 12 timmarna. Om ditt barn får vara oavbruten hud mot hud med dig de 2 första timmarna efter förlossningen, ökar det chanserna för mer bröstmjölk framöver. Mycket av de åtgärder som följer efter en vaginal förlossning kan vänta till förmån för att du får ha ditt barn oavbrutet hud mot hud efter förlossningen. Informera personalen om att du vill prioritera det om du så önskar det. Även om du föder med hjälp av kejsarsnitt så finns det inget som hindrar att du kan ha ditt barn hud mot hud redan på operationsbordet och fortsätta ha det hud mot hud hos dig på uppvakningsavdelningen om barnet mår bra. Informera personalen om att du i sådant fall önskar det.

Koppmatning vid mjölkersättning

Om du önskar amma men måste ge mjölksersättning är det bättre att ge den via koppmatning istället för flaska (om du inte använder tillmatningssetet vill säga). Amning och flaska innebär olika sugteknik vilket kan förvirra barnet och ge amningsproblem. Mjölksersättningen rinner också snabbare från en flaska än via koppmatning och amning. Undvik gärna både napp och flaska de första 2–3 veckorna för att optimera en väl fungerande amning.

Boka tid för hjälp

Be gärna att få en tid inbokad till sjukhusets amnings-/nutritionsmottagning när barnet är runt 7 dagar för att få hjälp med amning och eventuell nedtrappning utav mjölksersättning.

Hur påverkas ditt blodsocker?

När moderkakan är ute försvinner den insulinresistens som uppstått under graviditeten och ibland tillkommer även insulinkänslighet. Det innebär att för många kvinnor kan amning resultera i hypoglykemier vid amningstillfället och ett svängigt och svårreglerat blodsocker. En bidragande faktor är också att bröstmjölksproduktionen är väldigt energikrävande och att hormoner i sig kan ge en okontrollerbar påverkan på blodsockret.

Hypoglykemi

En del kvinnor har ökad benägenhet att drabbas av hypoglykemi. Det kan vara av stor vikt att ha en närstående behjälplig framförallt nattetid om det exempelvis uppstår ett behov av att ge en glukagonspruta.

Hur kan du påverka blodsockret?

Hypoglykemierna och det svängiga blodsockret kan hanteras på olika sätt. Då diabetes är en individbunden sjukdom måste du utgå ifrån dig själv och i samråd med ditt diabetesteam komma överens om vad som fungerar bäst för dig. Viktigt är dock att dina insulindoser sänks när moderkakan är ute. Många brukar behöva sänka sitt insulin med cirka 50%. En del väljer att sänka sin basaldos och bolusdoserna vid måltiderna. Andra väljer att sänka sin basaldos och inte ta några bolusdoser vid måltiderna. En studie rekommenderar att om du ammar bör din basaldos beräknas till 0,21 insulinenheter gånger din vikt per dygn. 

Snabba kolhydrater

Det är bra att alltid ha snabba kolhydrater nära till hands när du ammar så som druvsocker, söt saft, juice etc. Du kan också inta 10 g kolhydrater före varje amning för att motverka hypoglykemier under amning. Det är speciellt viktigt nattetid då många upplever ökade och lägre hypoglykemier vid amning på natten.

Kom ihåg: Ha alltid snabba kolhydrater till hands när du ammar!