Lisa Juntti-Berggren

Lisa Juntti-Berggren är professor och överläkare i endokrinologi. Lisa är också FoUU-ansvarig vid medicinsk enhet Endokrinologi.

Fakta 

Jag tog min läkarexamen vid Uppsala Universitet och gjorde min AT i Västerås. Därefter arbetade jag på Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset och disputerade på Institutionen för Medicinsk Cellbiologi, Uppsala universitet. Specialistutbildningen i invärtes medicin och endokrinologi gjorde jag på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och forskningen, som jag hela tiden höll på med parallellt med det kliniska arbetet, flyttade jag till Rolf Luft forskningscentrum för endokrinologi och diabetes, Institution för Molekylär Medicin och Kirurgi, KI.

Forskningen 

I min avhandling ingick ett arbete där jag exponerade friska beta-celler för serum från nydiagnostiserade typ-1 diabetes patienter eller friska blodgivare. Serum från diabetespatienterna ökade aktiviteten i spänningsreglerade Ca2+--kanaler och det resulterade i apoptos av cellerna. Sedan var jag fast i intresset att forska och försöka lösa obesvarade frågor och problem relaterade till, i mitt fall, framförallt diabetes.

Jag kunde senare identifiera att det som gav effekten på Ca2+-kanalen var apolipoprotein CIII, som var förhöjt i serum från diabetes patienterna. ApoCIII regleras av insulin. En brist, som ses vid typ-1 diabetes, och insulinresistens, som ses hos många med typ-2 diabetes, ger en ökning av apoCIII. Vi har visat att om man under en period av den prediabetiska fasen i en djurmodell för typ-1 diabetes sänker apoCIII med antisense så fördröjs debuten av sjukdomen.

Mycket intressant så visade det sig att om man ger försöksdjur en diet med högt fett innehåll (HFD) så blir de obesa, insulinresistenta och får diabetes, men om man sedan ger de behandling med antisense eller siRNA, som sänker apoCIII, så normaliseras djurens vikt och glukosmetabolism och fettinlagringen i levern försvinner TROTS att de fortsätter med HFD. Ger vi direkt från början både  HFD och den apoCIII sänkande behandlingen så förblir djuren normalviktiga och får ingen insulin resistens eller diabetes. Vi har visat att de bakomliggande mekanismerna innefattar mer effektiv  fettomsättning i bl a lever och fettväv, normaliserad insulinkänslighet och minskad inflammation.

Forskargruppen

Min forskargrupp fokuserar fortsatt på apoCIII och betydelsen för utvecklingen och behandlingen av både typ-1 och typ-2 diabetes. På Rolf Lufts forskningscentrum har en unik teknik utvecklats där man transplanterar Langerhanska öar till främre ögonkammaren. Denna lokalisation för transplantaten ger en bättre överlevnad och dessutom möjliggörs in vivo, longitudinella, non-invasiva undersökningar av transplantaten. Humana öar undersöker vi genom att transplantera de till djur med defekt immunförsvar. Tekniken att transplantera öar till främre ögonkammaren håller på att testas i patienter med typ-1 diabetes. Den första patienten är redan transplanterad med gott resultat.

Det finns mycket spännande i pipe-line och  jag önskar att dygnet hade dubbelt så många timmar.