Jenny Mjösberg

Jenny Mjösberg är professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för Medicin Huddinge, KI och föreståndare för Klinisk Lung- och Allergiforskning (KLA).  Jenny är också FoUU-ansvarig vid medicinsk enhet Lung- och allergisjukdomar.

Fakta

Jag disputerade i reproduktionsimmunologi vid Linköpings universitet 2010 och gjorde därefter postdoc på Academic Medical Center i Amsterdam. Under postdoctiden gjorde jag upptäckter kring nya typer av celler i immunförsvaret, så kallade innate lymphoid cells (ILCs). En av dessa celltyper, ILC2, bidrar till eosinofil inflammation i lungan vid astma. Andra ILCs, såsom ILC1 och ILC3, är inblandade i vävnadsförsvar men också inflammation i tarmen. Jag flyttade till Karolinska Institutet och Centrum för Infektionsmedicin 2012 och har sedan dess utrett rollen för ILCs i lung- och tarmimmunitet där vi tillsammans med kliniska forskare bedrivit translationell forskning kring inflammatorisk tarmsjukdom, kolorektalcancer samt astma. Sedan september är jag professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för Medicin Huddinge och föreståndare för Klinisk Lung- och Allergiforskning (KLA) inom ME lung/allergimedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Mitt uppdrag inom MEt innefattar också FoUU-ansvar.

Pågående forskningsprojekt 

Jag har sedan min doktorandtid haft ett stort intresse kring vad som pågår i vävnader vid olika sjukdomstillstånd och hur denna information kan hjälpa patienter genom förbättrad behandling. De pågående forskningsprojekten inom min grupp handlar om att på ett detaljerat sätt, med singel-cellstekniker, skapa en bild av lymfocyters beteende i tarmen och lungan vid inflammation och/eller cancer. Vi avser också att använda denna information för att kunna förutspå vilka patienter som kommer att svara på biologisk behandling vid IBD och astma eller kemoterapi vid kolorektalcancer. I ett längre perspektiv hoppas jag också att informationen kan leda till upptäckt av nya mål för immunterapi.

Klinisk Lung- och Allergiforskning (KLA) i Huddinge etablerades av Barbro Dahlén och utgör en fantastisk plattform för både kliniska prövningar och translationella studier av patienter med svår lung- och allergisjukdom inklusive svår astma och anafylaktiska tillstånd såsom mastocytos. KLA utgör ett gott exempel på hur högspecialiserad vård kan kombineras med avancerad translationell forskning, vilket kan ske tack vare dedikerad och erfaren personal.

Svår astma är ett stort kliniskt problem, och det saknas botande behandling. På avdelningen bedrivs större biomarkörstudier till exempel BIOCROSS (BIOmarkers in CROSS-sectional; PI SE Dahlén) där väldefinierade patienter med svår astma genomgår upprepade provtagningar under upp till 3 års tid för studier av både kort- och långtidseffekter av nya biologiska behandlingar. Detta är en unik studie i internationella sammanhang som förhoppningsvis kommer att avslöja användbara biomarkörer för att optimera användandet av biologiska läkemedel och därmed minska lidandet för dessa patienter. I uppföljningsstudien ABC (asthma biologics cohort inom nätverket 3TR; PI SE Dahlén) som startar 2023 kommer även lungvävnad att analyseras för till exempel singel-cellstudier av lungans lymfocyter i mitt labb. Under min ledning kommer fokus för KLA framöver att ligga på mekanistiska analyser av vävnader från patienter med svår lung- och allergisjukdom då jag är helt övertygad om att sjukdomsmekanismer bäst studeras i de mest affekterade vävnaderna. Fynd som görs med singel-cellstekniker kommer att följas upp genom funktionella in vitro-studier där vi till exempel kan adressera vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av patogena lymfocyter i svår astma. Vi kommer sedan att undersöka dessa lymfocyter före och under biologisk behandling hos patienter med svår astma. Vår förhoppning är att identifiera lymfocyttyper som kan användas för att predicera eller övervaka behandlingsrespons. Våra studier kommer att öka kunskapen om det immunologiska landskapet i den astmatiska lungan och därmed identifiera nya potentiella behandlingsmål.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet kan i samverkan utföra fantastiskt translationell forskning. Jag ser det som en stor positiv utmaning att stötta duktiga kliniska forskare att få rätt förutsättningarna för att bedriva toppforskning i samarbete med icke-kliniska forskare.