Lungfunktionsundersökning

Lungfunktionsundersökning

Nästan allt vi gör inom lungfysiologin faller inom ramen för följande sex undersökningar. Statisk spirometri, dynamisk spirometri, diffusionskapacitet, maximum voluntär ventilation, maximala muskeltryck, ventilations-distribution.

Statisk spirometri

Statisk spirometri lungornas storlek, dvs. volymer och delvolymer. Lungvolymerna är intressanta framför allt när vi undersöker om någon är restriktiv dvs vi ser om man har små lungor pga sjukdom. Undersökningen görs vanligtvis i en så kallad bodybox, dvs man sitter i ett litet rum med glasväggar.

Dynamisk spirometri

Dynamisk spirometri - Förmågan att "skyffla luft" ut och in i lungorna, dvs. hur snabbt det går att blåsa in och ut luft i lungorna. Detta är nedsatt vid båda de stora folksjukdomarna astma och KOL. Här handlar det om flöden. Vid mätningen presenteras flödet i förhållande till utandad volym, dvs. en s.k. flödevolym-kurva. Om man hittar en begränsning av förmåga att andas ut kan denna undersökning utföras en gång till efter att astmamedel har andats in.

Diffusionskapacitet

Diffusionskapacitet - Beskriver vad som händer med luften när den kommer ut i alveolerna (lungblåsorna). Det är två gaser som är viktiga: Syre som skall in i blodet och ut i kroppen och koldioxid som skall ut ur kroppen via lungorna. Mätning av diffusionskapacitet hjälper oss att förstå om det finns något fel i denna process.  
Maximum voluntär ventilation – Högsta ventilation man kan upprätthålla under 15 sekunder. Det är speciellt viktigt inför thoraxoperation och för att se om en muskelsjukdom påverkar andningen.

Maximal muskeltryck

Maximala muskeltryck – Vid undersökningen mäter vi det maximala inspiratoriska och exspiratoriska trycket (maximala trycket vid in- och utandning) som åstadkoms av andningsmuskulaturen. Det kan vara lågt och då förklara andfåddhet. Undersökningen görs främst vid muskel- och nervsjukdomar.

Indikationer

Misstänkt eller verifierad lungsjukdom av restriktiv eller obstruktiv typ samt för bestämning av eventuellt bronkospastiskt inslag. Sjukdomar i nervsystemet, i skelettet och i muskulaturen i eller kring bröstkorgen som misstänks påverka ventilationsförmågan. I särskilda fall som vid misstänkt inspiratoriskt (högt) luftvägshinder. Utredning av dyspné och hypoxemi. Undersökningarna är motiverade för såväl diagnostik som uppföljning.

Kontraindikationer

Svåra akuta sjukdomar såsom akut hjärtinfarkt, instabil angina pectoris är kontraindikationer liksom aortaaneurysm eller cerebralt aneurysm där risk för ruptur finns. Relativ kontraindikation är nyligen genomgången operation, särskilt beträffande ögon, bröstkorg och buk. Ibland kan undersökning utföras i begränsad omfattning. Relativa kontraindikationer för reversibilitetsprövning med beta-2-stimulerare är: svårare hjärt-kärlsjukdom, t ex tät aortastenos, kardiomyopati, okontrollerad hyperthyreos och obehandlad hypokalemi. Därtill undviker vi, om inte starka skäl föreligger detta moment i slutet av graviditet.