Aortadissektion
Aortas kärlvägg består av tre lager. Vid en aortadissektion så har intima, det inre vägglagret, skadats så att en blodkanal skapas där blod flödar inne i kärlväggen, parallellt med blodströmmen i aorta.
Utförs vid
Vad är en aortadissektion?
Stora kroppspulsådern, aorta, transporterar syresatt blod från hjärtats vänstra kammare till kroppens alla organ och vävnader. Aortas kärlvägg består av tre lager. Vid en aortadissektion så har intima, det inre vägglagret, skadats så att en blodkanal skapas där blod flödar inne i kärlväggen, parallellt med blodströmmen i aorta. Dissektionen innebär att kärlväggen försvagas och kan också medföra att cirkulationen till inre organ eller benen påverkas. För mer information om sjukdomen, läs gärna på hjärt-lungfondens hemsida (www.hjart-lungfonden.se).
Varför får man aortadissektion?
Orsakerna till sjukdomen är oftast okända men högt blodtryck är den främsta riskfaktorn och risken för aortadissektion ökar med åldern. Rökning är en annan viktig riskfaktor, många av de drabbade är nuvarande eller tidigare rökare. Bikuspid aortaklaff, vilket innebär att klaffen mellan vänster kammare och aorta har två klaffblad istället för tre, är också förknippat med sjukdomen. Vissa genetiska bindvävssjukdomar som Marfans syndrom, Ehlers-Danlos syndrom och Loeys-Dietz medför också en ökad risk för aortadissektion. Ärftlighetsutredning via Klinisk genetik kan därför ibland bli aktuell. De flesta som drabbas av aortadissektion har dock inte någon bindvävssjukdom.
Inför undersökning eller behandling
Hur behandlas en aortadissektion?
Aortadissektioner delas in i typ A eller B beroende på var i aorta de börjar. Typ A-dissektioner utgår från aorta närmast hjärtat, och typ B-dissektioner börjar lite längre från hjärtat, efter de stora halskärlsavgångarna. Typ A-dissektioner är den allvarligaste formen av dissektion och behandlas oftast med en operation där den skadade kärldelen byts ut mot en kärlprotes. I vissa fall behöver även aortaklaffen repareras eller bytas ut.
De flesta patienter med typ B-dissektion behöver inte opereras akut. Istället innebär behandlingen att man sänker blodtrycket och pulsen för att avlasta aortaväggen samt vid behov ger smärtstillande läkemedel. De första dagarna behandlas man ofta på en avdelning som kan erbjuda förhöjd nivå av övervakning för att sedan flyttas till en vanlig vårdavdelning.
Under undersökning eller behandling
Kommer jag att opereras?
Ofta görs en uppföljande röntgenundersökning under vårdtiden för att kontrollera dissektionens utbredning. Om den blodtryckssänkande behandlingen inte fungerat, om man bedömer att det finns en risk att aorta vidgas eller om blodförsörjningen till viktiga organ påverkas så kan det bli aktuellt med en kärlkirurgisk operation. Efter utskrivning görs även uppföljande röntgenundersökningar, och en del patienter kan komma att bli aktuella för operation i ett senare skede.
Efter undersökning eller behandling
Hur följs en aortadissektion upp?
Efter de första två veckorna betraktas dissektionen som subakut eller kronisk. Med tiden finns en risk att man utvecklar ett aortaaneurysm, en vidgning i kroppspulsådern. Patienter med kronisk aortadissektion följs därför livslångt med regelbundna röntgenundersökningar.
Blodtrycket behöver följas för att uppnå bra blodtryckskontroll. Dessa kontroller sker ofta i samverkan mellan din vårdcentral, hjärtläkare på sjukhuset och kärlkirurg/thoraxkirurg.
Under den första tiden efter utskrivning brukar det behövas tätare kontroller eftersom blodtrycket ofta sjunker när man skrivits ut och kommit hem. Ofta behöver läkemedelsbehandlingen justeras under de första veckorna, vilket hjärtläkaren och läkaren på vårdcentralen vanligen sköter i samråd med dig. I efterförloppet bör man också diskutera, särskilt om du är yngre än 55 år, om en utredning av ärftlighetsmönster bör göras via enheten för klinisk genetik. Ta upp denna fråga med din läkare och din familj.
Hur kommer jag att må efter min aortadissektion?
Återhämtningen efter att man drabbas av en aortadissektion är individuell. Många känner sig trötta och orkeslösa. Den blodtryckssänkande behandlingen kan ge viss yrsel. Många påverkas också psykiskt och känner sig oroliga för sin dissektion vilket bland annat kan påverka sömnen. Om du är i arbetsför ålder kan det vara aktuellt med en periods sjukskrivning för att du ska få återhämta dig.
Om du har fortsatt ont och tar smärtstillande läkemedel så kan dessa ge förstoppningsbesvär. Det finns då receptfria läkemedel på apoteket för att förebygga förstoppning.
Vad behöver jag tänka på efter att jag kommit hem?
Försök att gradvis återgå till dina dagliga rutiner som en del i din återhämtning. Ta gärna dagliga promenader. Det är viktigt att blodtrycket är fortsatt lågt, vi rekommenderar därför att man kontrollerar sitt blodtryck regelbundet. De flesta apotek säljer blodtrycksmätare så att man kan mäta blodtrycket hemma. En tumregel är att blodtrycket inte ska överstiga 130/80 mmHg, men du kommer att få information om vilka gränser som gäller för dig.
Det finns inget som tyder på att fysisk aktivitet på låg- eller medelintensiv nivå skulle vara skadligt för patienter med kronisk aortadissektion. Det är viktigt att försöka vara fysiskt aktiv på en nivå som känns bra för dig. Det finns inte heller något som hindrar att man har sex. Vi rekommenderar dock att du avvaktar med att träna eller ha sex till efter ditt uppföljande återbesök (vanligtvis 4-6 veckor efter utskrivning). Vissa aktiviteter bör du undvika helt, såsom:
- Tävlingsidrott och kontaktsport
- Statisk träning och tung styrketräning
- Träning som medför plötslig höjning av blodtrycket
Om du röker bör du försöka sluta helt snarast möjligt. Vänd dig gärna till din vårdcentral eller sluta röka-linjen för hjälp med rökstopp. Om du känner dig otrygg eller osäker på hur eller vad du kan träna så finns det möjlighet att få träffa en fysioterapeut som kan mäta ditt blodtryck under träning och ta fram ett träningsprogram utifrån dina förutsättningar.
Om du har frågor kring din sjukdom/uppföljning eller vill komma i kontakt med fysioterapeut, vänd dig till kärlmottagningen i första hand. Om du får plötslig smärta i bröstet/magen eller om blodtrycket är högt, kontakta genast vårdavdelningen eller sök akutmottagning.
Att drabbas av aortadissektion kan vara en dramatisk upplevelse och vissa kan behöva stöd i att bearbeta det. Om du haft kontakt med kurator under vårdtiden så kan denna remittera vidare till kurator i öppenvård. Om behov av samtalsstöd uppkommer efter utskrivning, vänd dig till din vårdcentral för remiss.
Träning efter kärlkirurgisk operation
Varför träna?
Att opereras innebär en belastning på kroppen som medför att man kan känna sig svag och orkeslös. Det kan då vara svårt att komma igång och röra på sig. Att tidigt röra på sig efter en kärloperation är viktigt av flera anledningar. Dels så förebygger man proppar, sänker blodtrycket och minskar även risken för andra komplikationer som exempelvis lunginflammation och förstoppning. För att minska risken för komplikationer är det därför viktigt att komma igång så tidigt som möjligt efter operationen.
Efter operationen är det framför allt tre saker du ska tänka på:
- Tag djupa andetag – andas in lugnt genom näsan och blås ut långsamt.
- Huffa/hosta upp slem. Vid behov kan du få en andningstränare av fysioterapeut.
- Sitt upp ofta
Sitt på sängkanten eller i fåtöljen.
Trampa med fötterna ofta.
Gå gärna i korridoren.
Ju mer aktiv du är första dagarna efter operationen, desto snabbare återhämtar du dig.
Utför följande övningar dagligen tills du har uppnått normal rörlighet igen:
-
Trampa med fötterna
-Ordentliga tramp där du tar ut rörligheten i fotleden så långt det går, 20 – 30 st/tillfälle. -
Släpcykla
När du ligger på rygg: dra upp benet så att knäet böjs, låt foten släpa mot madrassen. Sträck ut benet så att knäet blir rakt. -
När du kommer hem:
-Fortsätt med rörelseprogrammet tills du rör dig som vanligt.
-Promenera dagligen i en takt som känns behaglig.
-Öka gradvis gångsträckan.
-Efter vissa ingrepp ska man undvika tung belastning under en period, fråga gärna din läkare inför utskrivning.
Information till närstående - vårdavdelning Kärlkirurgi
Välkommen som besökare till vårdavdelning Kärlkirurgi. Inom medicinsk enhet kärlkirurgi utreds, behandlas och vårdas patienter med aorta -, artär- och vensjukdom.
Som närstående är du en viktig resurs i vården och vi uppmuntrar dig att vara delaktig. För att möjliggöra för dig att vara delaktig finns det i denna broschyr en del information som kan vara bra att känna till.
Besökstiderna på avdelningen är kl 13-19 men du/ni kan behöva lämna rummet när vissa undersökningar eller omvårdnad utförs. Vi eftersträvar att skapa en lugn och tyst miljö på avdelningen, tänk därför på att hålla en låg samtalston och visa hänsyn till andra patienter. Vi saknar tyvärr möjligheten att förvara eller värma upp medhavd mat.
Hygien är mycket viktigt för att minska smittspridning. På avdelningen vårdas ofta patienter med nedsatt immunförsvar. Vi önskar därför att ni använder handsprit innan ni går in till patienterna och endast kommer på besök om ni är helt friska
Övernattning för en person är möjlig om din närstående som vårdas uttrycker behov av att ha dig närvarande även på natten. Sängkläder tillhandahålls av avdelningen men bäddning av sängen gör du själv som anhörig. Sängen är nedfällbar och senast kl. 07:00 fällas upp igen. Använda lakan läggs i tvättsäcken som finns i badrummet.
Frukost och övriga måltider finns att köpa i patientköket. Det finns även flera kiosker och restauranger på sjukhusområdet.
Ronden sker på förmiddagar och då finns tillfälle att ställa frågor till läkaren och sjuksköterskan. Det går också bra att ringa till avdelningen och fråga.
Är ni flera närstående så önskar vi att en person utses till kontaktperson. På så sätt kan kontaktpersonen samla all information att förmedla till övriga.
Hur hittar mina anhöriga/närstående hit?
Adressen är Eugeniavägen 23, hiss C, plan 09. Vår internadress är C9:27. Det finns hjälp att få vid huvudentrén på Eugeniavägen 3.
Vid frågor som uppstår efter att din närstående skrivits ut från vår avdelning kontaktas i första hand vår mottagning, i andra hand avdelningen:
Mottagning Hjärta Kärl Solna: 08-123 707 64
(telefonuppringning, lyssna på de val som finns för att komma rätt). Inringning mellan kl 05:30-09:00. Uppringning sker mellan kl 08:00-09:00.
Vårdavdelning Kärlkirurgi: 08-123 757 75
Patientinformation - vårdavdelning Kärlkirurgi
Välkommen som patient på vårdavdelning Kärlkirurgi. Vi är inriktade på att utreda, behandla och vårda patienter med artär- och vensjukdom samt aortasjukdom. Under din tid som patient hos oss är det viktigt att du känner dig trygg därför finns det i denna broschyr viktig information som berör dig. Har du anhöriga/närstående som kommer på besök finns en informationsbroschyr även för dem. I närståendebroschyren finns bland annat tider för besök.
Besökstiderna på avdelningen är mellan kl 13 och kl 19 eller efter överenskommelse. Det finns även möjlighet till övernattning vid behov. Mer information om detta finns i broschyren för närstående.
Hygien är mycket viktigt på sjukhus, tänk därför på att tvätta och sprita händerna med jämna mellanrum och alltid efter toalettbesök och före måltider. Om du har någon allergi är det mycket viktigt att du berättar det för personalen.
Värdesaker som du har med dig kan du låsa in ditt skåp. Bäst är att lämna värdesaker hemma eller be närstående att förvara under vårdtiden.
Läkemedel som du ordinerats ansvarar sjuksköterskan för att du får i rätt dos och tid, ta därför inga egna medhavda läkemedel utan att fråga först. Gå tillsammans igenom alla dina läkemedel med sjuksköterska eller läkare. Du bör känna till vilka läkemedel du får och varför du ska ta dessa. Om du är allergisk mot något läkemedel är det mycket viktigt att du berättar det.
Om du upplever smärta är det viktigt att du säger till personalen i god tid eftersom smärtlindrande behandling har bättre effekt om den ges innan smärtan blir mer intensiv.
Ca kl. 07:15 tar dagpersonalen över ansvaret för dig.
Ca kl. 14:00 tar kvällspersonalen över ansvaret för dig.
Ca kl. 21:30 tar nattpersonalen över ansvaret för dig.
Mellan kl. 05:00 – 07:00 kommer nattpersonalen och väcker dig. Detta för att prover, kontroller och medicindelning ska vara klart till ronden ca 08:40. I väntan på ronden får du frukost och vid behov hjälp med hygien och träning.
Ronden sker på förmiddagar någon gång mellan kl. 08:30-12:00 (på helger kan det också bli på eftermiddagen). Vid ronden går det utmärkt att ställa frågor till läkaren och sjuksköterskan.
Ett tips är att skriva ner dina frågor så fort de dyker upp så att du kommer ihåg att ställa dem på ronden.
Innan du skrivs ut får du en läkemedelslista med de mediciner som är aktuella, läkaren går också igenom dessa tillsammans med dig. Du får också en läkemedelsberättelse där din vårdtid sammanfattas. Eventuella frågor om uppföljning och recept som uppstår efter att du skrivits ut ska i första hand ställas till mottagningen, telefonnummer finner du i slutet av denna broschyr.
Lunch serveras ca kl. 11:30 och middag ca kl. 16:30. Fika kommer att erbjudas däremellan. Personalen tar din matbeställning strax innan och du kan sedan välja att äta i dagrummet bredvid köket eller på ditt rum. Har du ej möjlighet att gå upp själv ber du personalen om hjälp.
Att vara uppe och röra sig så mycket som möjligt påskyndar läkningsprocesser och återhämtning samt minskar risken för att drabbas av olika komplikationer. Du har tillgång till fysioterapeut och arbetsterapeut på avdelningen. Sitt gärna uppe i stol eller fåtölj under dagen men känner du dig ostadig på benen är det mycket viktigt att du inte går upp själv utan ber personalen om hjälp. Efter vissa operationer och ingrepp krävs det att du ligger still i sängen under en viss tid, detta informerar personalen dig om, fråga om du är osäker.
I god tid före hemgång bör du tänka på hur du ska ta dig hem och meddela detta till personalen. Om du är folkbokförd i annat landsting och behöver sjukresa är det viktigt att säga till så snart som möjligt eftersom detta måste godkännas av ditt hemlandsting. Ska du resa till annat sjukhus eller vårdinrättning ordnar alltid personalen med transporten.
Vanliga frågor med svar:
Får jag använda mobil/surfplatta/dator på avdelningen?
Ja, det går bra att använda egen, medhavd mobil/dator.
När kommer ronden?
På vardagar mellan kl. 09:00-12:00, på helger kan det vara senare.
Hur länge ska jag vara kvar på avdelningen?
Beroende på varför du vårdas hos oss är vårdtiden olika lång, fråga din läkare eller sjuksköterska.
Kan jag gå ifrån avdelningen en stund?
Fråga alltid ansvarig sjuksköterska om du kan lämna avdelningen en stund, det kan finnas många anledningar till varför du inte bör lämna avdelningen.
Varför ser tabletterna olika ut och har olika namn jämfört med de jag brukar ta hemma?
På sjukhuset finns ofta andra namn och/eller fabrikat på läkemedel än de du fått på apoteket men innehåller alltid samma verksamma ämne som det du ordinerats. Om det är något särskilt preparat/fabrikat som inte får bytas ut berättar du det för din läkare och sjuksköterska.
Hur hittar mina anhöriga/närstående hit?
Adressen är Eugeniavägen 23, hiss C, plan 09. Vår internadress är C9:27. Det finns hjälp att få vid huvudentrén på Eugeniavägen 3.
Vid frågor som uppstår efter att du skrivits ut från vår avdelning kontaktar du i första hand vår mottagning, i andra hand avdelningen.
Mottagning Hjärta Kärl Solna, 08-123 707 64
(telefonuppringning, lyssna på de val som finns för att komma rätt). Du kan ringa in mellan 5:30-9:00. Uppringning sker mellan kl 8-9:00.
Vårdavdelning Kärlkirurgi, 08-123 757 75