KNUT och KNUT-Epilepsiteam, Karolinska, Solna
KNUT (Kognitiv Neurologisk Utredning i Team) är ett multiprofessionellt utredningsteam som utreder komplexa utvecklingsavvikelser hos barn under 4 år. KNUT-teamet gör också neuropsykiatriska utredningar av barn 0-17 år med ett samtidigt neurologiskt och somatiskt tillstånd. I teamet ingår arbetsterapeut, barnneurolog, fysioterapeut, logoped, neuropsykolog samt specialpedagog. De olika yrkeskategorierna kallas in efter behov.
Det finns också ett epilepsiteam som i mångt och mycket arbetar på liknande sätt som KNUT-teamet. Detta multiprofessionella team gör utvecklingsbedömningar, utreder neuropsykiatriska frågeställningar samt utreder kognitiva, språkliga och motoriska styrkor och svagheter hos barn och ungdomar med epilepsi.
Kontaktuppgifter:
Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska vägen 37A.
Gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus, QA11 (Q-huset, plan 1).
Telefonnummer: 08-517 777 60, Tele-Q – ingång för KNUT och EP-KNUT.
Ni kan också kontakta oss via appen ”Alltid öppet”. Ladda ner appen "Alltid Öppet" och sök Mottagning Barnneurologi 2.
Inför besöket
Hur förbereder jag mitt bar inför en utredning?
Det är bra att hålla sig kortfattad och förklara att barnet kommer träffa olika vuxna och göra olika uppgifter, bland annat titta på bilder och svara på frågor. Ta med något mindre mellanmål till ditt barn så att hen orkar. Om ditt barn har hjälpmedel av något slag (till exempel glasögon eller hörapparat), ta gärna med dessa. Detta gäller vid samtliga besök där barnet deltar.
Som förälder/vårdnadshavare är det bra att tänka på att det är många besök i en utredning.
Barn som kommer till oss har ofta en lång vårdkontakt och har träffat många läkare och sjuksköterskor och några barn har en dålig erfarenhet av det. Berätta för ditt barn att den här gången ska hen bara leka och prata. Meddela oss om barnet blir rädd om man har sjukhuskläder på sig.
Under besöket
Vad händer under utredningen?
Samtal med vårdnadshavare
En av teamets psykologer träffar vårdnadshavarna för att ställa frågor om barnets utveckling och beteende. Ofta får ni frågeformulär med kompletterande frågor att besvara. Frågeformulär skickas också ut till förskola/skola.
Bra att tänka på: Titta gärna i gamla fotoalbum och minnesanteckningar genom åren inför besöket.
Psykologbedömning
Psykologen träffar barnet vid ett eller flera besök för att genomföra tester av barnets kognitiva färdigheter, utvecklingsnivå, samt vid behov en strukturerad bedömning av kommunikation och samspel.
Bra att tänka på: Besöket tar ofta cirka en - två timmar. Pauser tas vid behov. Ett av besöken kan innehålla en kort fika med barnet och det är därför viktigt att veta om ditt barn har några allergier.
Specialpedagogisk bedömning
Teamets specialpedagog gör en observation på ditt barns förskola eller skola för att se barnet i dess vardagsmiljö samt intervjua barnets pedagoger. Information kan vid behov också inhämtas via telefon med kontaktperson på förskolan, enligt överenskommelse med vårdnadshavare.
Bra att tänka på: Kom ihåg att höra av dig till oss om ditt barn blir sjukt det inplanerade datumet för förskolebesök.
Sjukgymnastbedömning
Sjukgymnasten gör en bedömning av barnets grovmotoriska färdigheter.
Bra att tänka på: Besöket tar ungefär en timme. Det är bra om barnet har på sig kläder och skor som är lätta att röra sig i.
Arbetsterapeutbedömning
Arbetsterapeuten gör en bedömning av barnets finmotoriska färdigheter och syntolkningsförmåga samt kartläggning av vardagliga färdigheter.
Bra att tänka på: Besöket tar ungefär en timme. Pauser tas vid behov.
Logopedbedömning
Logopeden träffar barnet vid ett eller flera besök för att bedöma barnets språkliga och kommunikativa färdigheter.
Bra att tänka på: Besöken tar ofta cirka en - två timmar. Pauser tas vid behov.
Läkarbedömning
Läkaren gör en bedömning av ditt barns fysiska hälsa, bland annat neurologiskt status.
Bra att tänka på: Berätta för ditt barn om att undersökningen inte gör ont (inga sprutor). Det är bra om barnets kläder är lätta att ta av och på så att läkaren enkelt exempelvis kan lyssna på hjärtat eller undersöka reflexer.
Om ditt barn har epilepsi finns redan en etablerad kontakt och en särskild läkarbedömning görs inte vid teamutredning.
Efter besöket
Efter utredningen
När samtliga besök har genomförts träffas alla professioner för att gemensamt diskutera vad som har framkommit. Därefter kallas vårdnadshavare till en återgivning tillsammans med teamet. Det finns även möjlighet att återföra resultatet av utredningen till barnets förskola/skola och/eller till barnet om det bedöms lämpligt.
Om ni har några frågor efter besöket går det bra att ringa oss.
Länkar av intresse
- Adhd-center (habilitering.se)
- Autismforum
- Autism & Aspergerförbundet
- Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan, CSD
- Elever med funktionsnedsättning - Skolverket
- FUB - För barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
- Habilitering & Hälsa (Region Stockholm)
- Intellektuell funktionsnedsättning – Habiliteringen
- MediPrep – Vårdsajten för barn och ungdomar
- Neuroförbundet | för dig med neurologisk diagnos
- Riksförbundet Attention – Om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- Riksförbundet för sällsynta diagnoser
- Rätt att få hjälp i skolan - Skolverket
- Språkstörning (Afasiförbundet i Sverige)
- Svenska epilepsiförbundet
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
Information till vårdgivare
KNUT-mottagningen och KNUT-Epilepsiteamet, Karolinska Universitetssjukhuset
Eftersom KNUTs utredningar är resurskrävande och resurserna är begränsade är vi måna om att endast ta emot de barn som behöver utredas av just KNUT. Vi ber därför våra remittenter att noga gå igenom remisskriterierna inför en eventuell remiss till oss, samt de förtydliganden som står skrivna nedanför.
Vid osäkerhet eller frågor inför en eventuell remiss välkomnas ni att kontakta remissgruppen via administratör på 08-123 777 60 kanappval 1 (Solna) eller 08-123 814 75, knappval 3 (Huddinge).
KNUTs remisskriterier:
För information om allmänna riktlinjer vad gäller remissenheter i Region Stockholm, prioriteringar m.m. hänvisas till BUSSAMs riktlinjer 19-10-01 med bilagor:
Barn och unga i behov av särskilt stöd, BUS | Vårdgivarguiden (vardgivarguiden.se)
- Barn under 4 år med autism eller annan neuropsykiatrisk frågeställning och med behov av neurologisk differentialdiagnostisk bedömning samt multiprofessionell funktionsbedömning.
Förtydliganden:
- Detta kriterium innebär att det bör finnas välgrundade misstankar om motorisk, neurologisk eller somatisk problematik som bidrar till en komplex symptombild.
- Remisser kan senast skickas under hela det år som barnet fyller 4 år.
- Barn 0–17 år med neuropsykiatrisk frågeställning och med neurologiska och somatiska tillstånd, som kan antas påverka den neuropsykiatriska problematiken.
Förtydliganden:
- Detta remisskriterium inkluderar barn med exempelvis genetiska syndrom, neurologiska tillstånd, perinatala komplikationer, eller somatiska sjukdomar där nuvarande status kan påverka utredningen. Detta gäller tex barn med epilepsi.
- Frågeställningar som är avgränsade till intellektuell funktion görs inte av KNUT.
- Beslut om eventuellt behov av ombedömning i KNUT tas av barnneurolog i samråd med föräldrar varpå ny remiss skickas till KNUT.
Checklista: Vad behöver remissen till KNUT innehålla?
Kort beskrivning av barnets/ungdomens fungerande inom följande områden:
- Aktuell familjesituation, vårdnadshavare
- Hur länge har barnet gått på förskola
- Föräldrar har helt eller delvis fått information om att remiss skrivs och aktuell frågeställning
- Medicinsk bakgrund, ärftlighet och aktuell hälsa
- Tidig utveckling och milstolpar
- Fin- och grovmotoriska svårigheter
- Vardagsfärdigheter
- Inlärning
- Socialt samspel
- Intressen och lek
- Kommunikation och språk
- Uppmärksamhet och exekutiva funktioner
- Aktivitetsnivå och impulsivitet
- Social situation eller andra viktiga omständighetsfaktorer
- Eventuella beteendeproblem / utåtagerande beteenden
- Eventuell psykisk ohälsa
- Flerspråkighet och tolkbehov
Det är önskvärt att remissen kompletteras med:
- Skriftlig beskrivning av pedagog om hur barnet/ungdomen fungerar i skola/förskola (s.k. pedagogisk beskrivning/kartläggning)
- Ifyllda frågeformulär om sådana har gjorts (går bra att hänvisa till journaluppgifter)
- Aktuella kontakter (t.ex. logoped, socialtjänst, förskola) och kontaktuppgifter