Vanliga frågor och svar

Jourläkare på Klinisk farmakologi finns tillgänglig för vårdgivare under vardagar kl.08.30 - 16.30. Vid behov av konsultation kontakta KUL Kundservice på telefon 08-123 719 99. Här följer några vanliga frågor med svar.

Vilket rör ska användas till analys X?  

Vilken färg ska det vara på proppen?

  • Bilder på provtagningsmateriel finns på annan plats på denna webb, Länk till provtagningsmateriel. 

  • I varje provtagningsanvisning står det angivet vilket sorts rör som ska användas.

Vad kostar analys av X?

  • Prisuppgifter kan fås av Karolinska laboratoriets Kundservice på telnr: 08-123 719 99, vardagar kl.08.00 - 16.30.

Hur gör jag vid komplettering av remiss? 

  • Vid komplettering av information om dos, läkemedel mm: Ring KUL Kundservice på tel 08-123 719 99

  • Vid efterbeställning av t.ex. verifiering av positiva missbrukssvar behöver vi ha en skriftlig beställning via email. Ange ridnummer men inga personuppgifter

Hur gör jag vid avstängning av papperssvar i TakeCare?

Kan jag lägga till en analys på ett redan befintligt prov?

  • Det går i vissa fall. Kontakta KUL Kundservice, tel: 08-123 719 99

Kan vi få telefonsvar?

  • Vi undviker att lämna ut svar på telefon i möjligaste mån p.g.a sekretess och tystnadsplikt, men skickar gärna ut en svarskopia till beställaren. I särskilda fall kan svar lämnas ut via motringning.

Kan man dra läkemedelsprover, t.ex vankomycin, ur en infart med vankomycinlås?

Gäller samma sak om man tar prover ur en port-a-cath?

Varför är det så viktigt att vi får veta tidpunkt för senaste dos innan provtagningen?  Läs mer 


Vad innebär genotypning?

  • Varje människa har en uppsättning gener som kodar för läkemedelsnedbrytande enzymer, t.ex. cytokrom P450 (CYP P450). Dessa indelas i siffergrupper efter genetisk bakgrund och undergrupper (CYP2, CYP3).
  • Hur dessa enzymer uttrycks styrs av aktiviteten från respektive allel från modern och fadern. Man kan vara normal (wild-type, WT), uppvisa en blandning av WT och långsam (intermediär, IM), ultrasnabb (ultrarapid metabolizer, UM) eller helt sakna funktion (PM). Man kan vara relativt ”snabb” trots att man är intermediär. Det finns alltså en viss överlappning.

  • Vissa personer kan ha dubbel eller flerdubbel uppsättning aktiva CYP2D6-gener, vilket innebär en ökad nedbrytning av läkemedel. Dessa personer kan behöva påtagligt högre doser av t.ex. antidepressiva läkemedel. Andra kan ha en låg eller total avsaknad av aktivitet, vilket kan öka risken för biverkningar vid normala doser. Vi analyserar generna CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6 och CYP3A5.

När skall man genotypa en patient?

  • När det finns misstankar om farmakologiska problem såsom biverkningar trots låga eller normala doser eller bristande effekt.

  • Det är viktigt att ange vilket/vilka läkemedel och doser som patienten tar samt vilka andra läkemedel som patienten står på.

  • Det är också en fördel om man som remittent först har analyserat läkemedelskoncentrationer för det läkemedel som det gäller.

  • Kontakta gärna våra läkare för en diskussion, via Kundservice tel 08-123 719 99.

Hur tolkar jag ert genotypningssvar?

  • Vårt svar inkluderar en analys av de genotyper som vi för närvarande har möjlighet att analysera. För CYP2D6 tittar vi också på om det finns kopior av gener (copy number), dvs en hög aktivitet. Vi redovisar svaret som två alleler, t.ex. CYP2D6*1/*1 (WT) eller CYP2D6*1/*14 (IM).

  • Vilka nya per orala antikoagulantia analyserar Klinisk farmakologi?
     
  • Vi analyserar läkemedelskoncentrationerna för alla fyra NOAKs (nya orala antikoagulantia): dabigatran, apixaban, rivaroxaban och edoxaban.

Varför skall man ange om läkemedlet ges med kontinuerlig infusion?

  • Vid kontinuerligt infusion kan andra rekommendation gälla än vid intermittent behandling. Vankomycin, valproat och levetiracetam (Keppra) ges relativt ofta som kontinuerlig infusion, ofta på grund av hög renal utsöndring.

Varför måste vi ange doseringsintervall?

  • På många remisser som vi får saknas uppgift om doseringsintervall. Saknas uppgift om när senaste dos gavs kan vi i alla fall göra en viss bedömning om det sannolikt är ett dalprov eller inte.

När skall vi ange att dosen är given?

  • Vid per oral tillförsel är det optimalt om det anges när patienten har svalt tabletten. Vid intravenös tillförsel är det när dosen börjar ges, inte när dosen är planerad. Ett exempel: Dos vankomycin är  planerad att ges kl.20.00. På grund av problem med infarten påbörjas behandlingen inte förrän kl.22.30. Denna tidpunkt skall anges på vår remiss, i annat fall försämras våra möjligheter att ge en adekvat bedömning av rätt dos.