Försöksscreening för primär immunbrist
Primära immundefekter är en grupp av över 200 ärftliga tillstånd som resulterar i ett nedsatt försvar mot infektioner.
De svåraste formerna är livshotande sjukdomar som vanligen leder till döden före ett års ålder men om diagnosen ställs tidigt, före insjuknande i svåra infektioner, kan barnen helt botas genom stamcellstransplantation.
PKU-laboratoriet startade den 15 november 2013 en treårig försöksverksamhet med screening för medfödda immundefekter. Barn födda i Stockholmsregionen från och med 15 november 2013 till och med 14 november 2016 ingår i försöksverksamheten. Målet med projektet är att kunna lägga screening för medfödd immunbrist till det nationella screeningsprogrammet.
Om diagnosen ställs tidigt kan barn med medfödd immunbrist botas helt.
Kroppens immunsystem består av flera olika typer av vita blodkroppar som samarbetar i vårt försvar mot infektioner. Två typer av vita blodkroppar som är mycket viktiga är så kallade T- och B- lymfocyter. Dessa två celltyper samarbetar för att hålla oss friska. Vid vissa medfödda immunbrister saknas det eller finns för lite T- och B-lymfocyter, vilket ger ett försvagat immunförsvar. Vid de svåraste formerna (Severe Combined Immuno Deficiency, SCID) är immunförsvaret så svagt att barnen blir allvarligt sjuka redan under första levnadsåret och därför kan behöva genomgå en benmärgstransplantation.
I Sverige föds i genomsnitt 2-4 barn per år med den svåraste formen av medfödd immunbrist, SCID.
Hur går screeningen till?
En metod som kan användas för screening av T-cellsbrist har utvecklats i USA och med den inför man nu allmän screening i USA för de immundefekter som orsakas av en bristande bildning av T-celler. Man bestämmer koncentrationen av små DNA-cirklar (TRECs) som klipps ut vid nybildning av T-celler.
Vi har i ett samarbete mellan Universitetet i Leipzig och Karolinska utvecklat en metod som i samma analys även bestämmer koncentrationen av en liknande DNA-cirkel som klipps ut när B-celler bildas (KREC). Genom att koncentrationsbestämma båda dessa komponenter i ett enda prov kan vi fånga immundefekter som orsakas av bristande bildning av T-celler och/eller B-celler. Genen för β-aktin kvantiteras också samtidigt som kontroll på att analysen fungerat.
Med denna "trippelanalys" som använder realtids PCR har vi analyserat 10 000 avidentifierade prov samt prov från barn med kända immundefekter. Metoden behöver nu testas i stor skala för att se att den kan användas på stora mängder prov och för att införa bra rutiner för screening och uppföljning
Information om projektet
Försöksverksamheten med screening för medfödd immunbrist är ett treårigt projekt som är ett samarbete mellan CMMS och Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin. Projektet genomförs inom ramen för en etikgodkänd forskningsstudie där barn födda i Stockholmsregionen kommer att screenas för medfödda immunbrister.
I projektet screenas barn i Stockholmsregionen för medfödd immunbrist.
Deltagande i studien är frivilligt. Föräldrar som inte vill att deras barn ska ingå skickar in en av båda vårdnadshavare underskriven Nej-talong. Provtagaren ska i så fall också skriva in direkt på remissen att barnet inte ska screenas för immunbrist.
Vetenskaplig grund
Allmän screening för medfödd immunbrist görs än så länge endast på ett fåtal ställen i världen, och inga screenar ännu för både T-cell- och B-cellbrist. Om detta projekt faller väl ut kan Sverige därmed bli det första landet i världen som screenar för båda dessa immunbristtyper.
Gång för information till föräldrar (på mödravårdscentral och vid provtagning)
Blivande föräldrar ges ett informationsblad i tredje trimestern i samband med kontakt med mödravården. Vid detta tillfälle förväntas inte föräldrarna att bestämma sig om de vill delta i studien, utan de ska bara få informationen i handen så de kan läsa igenom den i god tid innan själva provtagningen.
Nyblivna föräldrar får sedan samma information i samband med att PKU-provet tas, drygt 48 timmar efter barnets födelse. Om de tackar nej till att delta ska båda vårdnadshavare skriva under Nej-talongen som sedan skyndsamt skickas in till PKU-laboratoriet.
Anledningen till att informationen ges till föräldrarna vid två tillfällen är dels för att det innebär lägre risk att någon helt missas att informeras, och dels för att föräldrarna då får tid att ta till sig informationen innan det är dags för provtagning.
Personalen på mödravårdcentralen och vid provtagning bör vara beredd på att svara på frågor som kan uppkomma, alternativt kunna hänvisa till PKU-laboratoriets hemsida eller studieledarna vilkas telefonnummer finns i informationsbladet till föräldrar.