Sammanfattning av Karolinska Universitetssjukhusets åtgärder med anledning av operationer som utfördes av Paolo Macchiarini vid sjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset har infört ett flertal åtgärder för att förhindra att något liknande ska kunna inträffa igen. Den tidigare sjukhusdirektören har också framfört ursäkter till de patienter som drabbades samt deras anhöriga.

Paolo Macchiarini anställdes som läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset år 2010, och 2013 avslutades anställningen. Under sin anställning opererade han under åren 2011 och 2012 in syntetiska luftstrupar på tre patienter. Samtliga avled. Macchiarini dömdes av Svea hovrätt 2023 för grov misshandel till följd av dessa operationer.

Karolinska Universitetssjukhuset har sedan Macchiarinis anställning avslutades förtydligat och stramat upp rutinerna och regelverket för det medicinska patientansvaret. Ansvaret för att den kliniska forskningen följer gällande regelverk har också tydliggjorts. Sjukhusets rättskansli har fått en tydligare roll och ansvar för regelefterlevnad.  Karolinska har också genomfört flera ytterligare åtgärder, till exempel inrättat en visselblåsarfunktion och ett råd för bedömning av obeprövade behandlingsmetoder för att förhindra att något liknande sker igen.  

Karolinska Universitetssjukhusets åtgärdsprogram för att förhindra att händelser av detta slag upprepas har till stor del utgått från den externa granskning av Paolo Macchiarinis verksamhet vid sjukhuset som genomfördes av Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen.

Den tidigare sjukhusdirektören, Melvin Samson, har framfört sjukhusets ursäkter till de patienter som drabbades och deras anhöriga.

Följande åtgärder har införts på Karolinska Universitetssjukhuset för att förhindra att något liknande sker i framtiden:

  • Tydligt stöd till chefer och medarbetare genom en guide och ett intyg för ansvarsfördelning mellan universitetet och sjukhuset.
  • En rutin samt en oberoende kommitté har tillsatts för att ge etisk vägledning och stöd till chefer kring användande av obeprövade metoder.
  • En riktlinje har införts gällande de multidisciplinära konferenser som är kärnan i den högspecialiserade vården. Dessa konferenser ska följa samma struktur över hela sjukhuset och bidra till tydligare ansvarsfördelning och högre kvalitet.
  • Regler för vilka som får vistas i operationssal har införts, vilka syftar till att säkra etik, spårbarhet och hygien.
  • En GCP-utbildning (Good Clinical Practice) har tagits fram i samarbete med Läkemedelsverket. Denna kurs är nu obligatorisk för samtliga verksamhetschefer och tema- och funktionschefer.
  • En genomlysning av rekryteringsförfarandet på sjukhuset har gjorts, vilken har lett till en förenklad och förtydligad rekryteringsprocess, tydliggjorda roller och ansvar, kvalitetskontroller, samt en ny gemensam rutin mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset för förenade anställningar.
  • Omvänd informationsplikt har införts när det gäller bisyssla, så att medarbetaren är skyldig att ange bisyssla. Detta syftar till att ge arbetsgivaren en korrekt ögonblicksbild över aktuella bisysslor i varje stund och underlättar att föra nödvändiga dialoger med medarbetare i dessa fall.
  • Vägvisaren, en gudie för alla medarbetare i hur vi arbetar utifrån sjukhusets värderingar, lagar och riktlinjer har lanserats.
  • En visselblåsartjänst finns, där medarbetare anonymt kan rapportera missförhållanden.
  • Därutöver har det beskrivna fenomenet "tystnadskultur" involverat chefer på alla nivåer inom ramen för ledarskapsutveckling och är ett ständigt pågående arbete.