Precisionsmedicin fokus för EU:s Life Science-konferens

Nyhet 2023-06-22

Precisionsmedicin möjliggör skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar.

 Precisionsmedicin (och precisionshälsa) beskrivs allt oftare som en bärande komponent inom sjukvård och fältet life science, något som Anna Martling, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och dekan och professor på Karolinska Institutet, instämmer i. 

– Offensivt sagt ÄR precisionsmedicin utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det är det som idag driver så väl life science-utvecklingen som hälso- och sjukvården framåt. Man kan säga att det är en katalysator för utvecklingen inom dessa områden.

Akademi, vård och industri i samarbete

Hon berättar att vi står inför en helt ny arena med en ökande mängd kunskap, nya biomarkörer, nya diagnostiska metoder och nya behandlingar som ger helt nya möjligheter.

– Detta kräver att vi arbetar tillsammans – både akademi, hälso- och sjukvård samt industri – men också samhället i stort.

Med ”akademi” syftas på utbildning och forskning, som enligt Anna Martling blir allt mer en integrerad del i vården och en del av patientens resa. Hon betonar att det är viktigt att bidra till framtida kompetensförsörjning och utbilda framtidens medarbetare, men också att vidareutbilda dagens medarbetare inom precisionsmedicin.

– Det är förstås viktigt att forskningen integreras och bidrar till utvecklingen av vården, men det handlar också om att ta tillvara på de data som idag genereras inom precisionsmedicin, så att vi kan fortsätta att utveckla och förbättra vård och behandling för varje enskild patient utifrån dennes unika förutsättningar.

Precisionsmedicin ett fokusområde på Karolinska sedan fyra år

Att precisionsmedicin är ett prioriterat ämne inom EU är inte förvånande för Anna Martling. Tillsammans har Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet (KI) jobbat intensivt med precisionsmedicin de senaste fyra åren.

2020 etablerade Karolinska Universitetssjukhuset och KI en ”task force” för att öka takten på implementeringen av precisionsmedicin i vården.

– Sedan dess har vi skapat ett nära samarbete i det numer etablerade Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) där vi främst har fokuserat på nya arbetssätt och viktiga komponenter som måste finnas på plats. Det är ett pågående arbete som vi bara kan göra tillsammans och som kommer fortsätta med än högre intensitet framåt.

Förutom etablerandet av PMCK har samarbetet även haft som mål att skapa hållbara strukturer framåt i form av en sammanhållen innovationsmiljö för precisionsmedicinska teknologier och en kraftsamling kring datahantering, säger Anna Martling och tillägger:

– PMCK:s uppdrag är att på ett ansvarsfullt och ordnat sätt föra in precisionsmedicin i sjukvårdens vardag.

Konferensen sker i Karolinska Institutets och Karolinska Universitetssjukhusets faciliteter

Life Science-konferensen 26–27 juni som avslutar Sveriges ordförandeskap I EU har förlagts till Hagastaden och KI:s Aula Medica.

– Det är väldigt roligt att regeringen har valt att lägga konferensen här, och det valda ämnet för konferensen visar på betydelsen av det arbete vi gjort på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet gemensamt för att på riktigt föra in precisionshälsa och precisionsmedicin i vården, säger Anna Martling.

Under konferensen kommer det även att ske en rundvandring för delegaterna där PMCK på sjukhuset är en av sex stationer i Hagastaden. Syftet är bland annat att visa på den geografiska närheten för vård, akademi och näringsliv.

I egenskap av dekan/ordförande i task force precisionsmedicin har Anna fått vara med att bidra till utformningen av konferensen och sätta agendan.

– Att Sverige nu under sitt ordförandeskap väljer att lyfta detta i sin slutkonferens är förstås ett extremt starkt budskap, men visar också på värdet och det systemskifte inte bara vi utan hela Europa står inför.

Framtidens jobb finns inom precisionsmedicin

För den fortsatta utvecklingen av precisionsmedicin behöver medarbetare in vården vidareutbildas, och även nya kompetenser och nya arbetssätt kommer att behövas framåt inom vården.

– Det kommer bland annat finnas ett ökat behov inom genetik, vi behöver flera kvalificerade bioinformatiker, biostatistiker och systemarkitekter, men det kommer också att finnas ett behov av kompetenser inom det etiska området. Exempel inom det etiska området är exempelvis gällande datadelning, AI samt etiska prioriteringar.

Enligt Anna Martling utgör det life science-kluster som nu etableras i Hagastaden ett viktigt nav för den fortsatta utvecklingen av precisionsmedicin.

– Det behövs mötesplatser mellan akademi, vård och industri. Den miljö som byggs i Hagastaden – med Karolinska Universitetssjukhuset, KI och näringslivet – stimulerar till möten och gynnsamma ”krockar” som ger en helt unik möjlighet att utveckla detta arbete ytterligare.

Text: Josefine Franking