Föredrag: Den köfria specialistsjukvården

Nyhet 2022-07-08

Över 70 000 svenskar har i dag väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på operation eller annan behandling i specialistvården. Vårdköerna har vuxit under pandemin och medarbetarna har slitit hårt. Hur blir kösatsningarna uthålliga? Vad krävs för att alla patienter ska bli opererade i tid? 
 
Karolinska universitetssjukhuset har målet att bli det köfria universitetssjukhuset genom att genomföra 1 700 extra operationer under 2022.  Det handlar om att planera och samordna produktionen så att inga operationssalar står outnyttjade och att teamen har rätt förutsättningar att göra det antal operationer som planerats. 
 
Caroline Hällsjö Sander, verksamhetschef och operationsplaneringschef, Karolinska Universitetssjukhuset, har tagit plats på Almedalsscenen och berättar: 
 
– Tillgängligheten är så viktig för sjukvården i Sverige. Vi har stora bekymmer och måste hjälpas åt snabbt för att lösa dem. Vi har patienter som får vänta alldeles för länge.

Analys visade på operationsboomar

Operationssjukvård är komplext, framhåller hon. Många olika aktörer som måste kunna samarbeta och planera ihop – utrustning, lokal, operatörers kompetens, vårdplats ska finnas – utöver allt som är unikt kring patienten. 
– På Karolinska började vi jobba med vår tillgänglighet på operation långt innan pandemin. Startskottet var att vi hade stora problem på vårt sjukhus. I samband med att vi omorganiserade oss och bytte sjukhusbyggnad så tappade vi många av de strukturer som var upparbetade och fina samarbeten som vi hade. Vi hade multipla problem och ett stort problem var ett dåligt resursnyttjande på våra operationsavdelningar, berättar Caroline Hällsjö Sander. 
 
Hon förklarar att de gjorde en kort analys som visade att det fanns alldeles för många boomar. Det kunde finnas en fullt utrustad operationssal med rätt utrustning och rätt bemanning – men så dök inte patienten upp. Samtidigt drog en annan operation över i salen bredvid och resulterade i övertid för den personalen.  
 
– När vi summerade detta så insåg vi att det fanns en förbättringspotential. Och allt börjar med en gemensam produktionsplanering – samverkan. Vi satte upp nya strukturer och lite nya arbetssätt, säger Caroline Hällsjö Sander.

20 procent bättre idag utan ökade resurser

Produktionsplanering på veckonivå möjliggör synkronisering, vilket skapar förutsättningar för optimerad planering och nyttjande av resurser.

Caroline Hällsjö Sander framhåller att det handlar om planering för att undvika en tom sal eller operationer som drar över. Man jobbar numera med standby-patienter som kan komma in med kort varsel.

– Och ta till exempel våra akutprogram: Medarbetare har noterat att det ofta finns ledig operationssal på morgonen, då gör vi måndag till torsdag ett planerat fall – och vips har vi gjort fyra extra operationer den veckan.  

– Vi är 20 procent bättre i vår operationskapacitet idag – utan utökad resurs.

Dedikerat stöd från ledningen viktigt

Hon förklarar att båda dessa exempel ovan är innovationer som medarbetarna, mot det här tydliga målet, har kommit fram med som förbättringsförslag.  
 
– Det bästa sättet är att försöka använda den resurs som redan finns. Då blir vi minst trötta, vi får en bättre arbetsmiljö och ett ökat kvarstannande.

Caroline Hällsjö Sander lyfter även ledningens roll.

– Ett dedikerat stöd; att sjukhuset har samma mål och en produktionsplan är a och o. Det är också viktigt att ledningen har möjlighet att ge medarbetare tid att arbeta med frågan, få bort onödig administration. Och också uppmuntra förändring, säger hon och tillägger:

– Men vi är inte nöjda med att det finns patienter som väntat mer än 90 dar. Vi jobbar aktivt, vi vill operera bort den kön för alla patienter ska få sina operationer i rätt tid.

Se hela föredraget här! 

Medverkande i hela inslaget:

Nina Hedlund, moderator och verksamhetsansvarig, Ledarskap för vården/Dagens Medicin.

Emma Spak, sektionschef för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner.

Caroline Hällsjö Sander, verksamhetschef och operationsplaneringschef, Karolinska Universitetssjukhuset.

Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot, vice ordförande socialutskottet.

Elin Karlsson, ordförande Sjukhusläkarna, specialistläkare i kirurgi vid Södertälje sjukhus.

Thomas Lindén, chef för avdelningen kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen.