Forskningsundersköterskan Josephine arbetar med morgondagens cancerbehandlingar

Nyhet 2023-08-14

Under sina 15 år som undersköterska på Karolinska har Josephine hunnit arbeta både patientnära och administrativt och har haft flera olika titlar under årens lopp. Men vid sista bytet för fyra år sedan hände något – hon fick rollen som forskningsundersköterska och den sista pusselbiten föll på plats.

- Jag ville fortsätta utvecklas i min roll som undersköterska och när jag hörde att de sökte undersköterskor till Cancerstudieenheten blev jag väldigt nyfiken. När jag förstod vad arbetet innebar kändes det otroligt meningsfullt att kunna bidra till forskningen och börja hjälpa patienterna på ett nytt sätt, förklarar Josephine.

Väl på plats var Josephine den enda forskningsundersköterskan, eller provtagningskoordinatorn som det först hette, och det var inte helt klart hur hennes roll skulle se ut.

- Först fanns ingen riktigt tydlig struktur för vad jag skulle göra men vi löste det tillsammans som grupp. Vi gick igenom vad forskningssjuksköterskorna behövde göra och vad jag kunde hjälpa dem med så att de inte behövde springa på alla uppgifter samtidigt, säger Josephine.

Med kliniska studier kommer även hårda regulatoriska krav och alla som arbetar i studier ska enligt lag ha adekvata kunskaper inom Good Clinical Practice (GCP) - en internationell kvalitetsstandard för kliniska prövningar som definierar hur man förbereder, startar, genomför och avslutar en studie.

- När jag började fick jag gå flera olika utbildningar för att bland annat kunna skicka och hantera vissa material och så gick jag såklart en GCP-utbildning. Där fick jag lära mig grunderna i hur man arbetar i en klinisk studie och vad som krävs i studiens olika faser.

- Innan jag började här var begreppet forskning väldigt diffust och något som vi undersköterskor oftast inte var en del av. Nu har jag en helt annan förståelse vad forskning faktiskt innebär, varför vissa prover tas, varför vi gör på ett visst sätt och att man kan bidra till forskning på många olika vis.  

Hon påpekar också att man som forskningsundersköterska själv kan ha ansvar för studiekoordinering, där läkemedel inte är inblandat. 

- Forskningssjuksköterskorna administrerar såklart alla läkemedel men i övrigt hjälps vi alltid åt. Vi kan till exempel ta administrativa bitar där det går, ta alla blodprover, EKG:n, och förbereda proverna för vidare analys. På så sätt får sjuksköterskorna mer tid till att inkludera fler patienter och sköta forskningsadministrationen.

I vissa studier återkommer patienterna till mottagningen för regelbunden provtagning eller besök, vilket också ger en annan typ av möte med patienten.

- Att kunna följa patienternas förändring och hur de mår över tid är väldigt givande för mig. Och det bästa är naturligtvis att se hur en ny behandling fungerar och patienten blir bättre.

Josephine trycker även på vikten av god kommunikation flera gånger, och att ge henne en andra titel som forskningsambassadör skulle inte vara särskilt långt från sanningen.

- Det är jättefint att vi undersköterskor nu börjar bli en del av forskningsvärlden. Och vi jobbar alltmer med att berätta om forskningen utanför våra enheter, så att fler förstår hur det hänger ihop och att alla kan bidra på sitt sätt.

Fotnot: Artikeln publicerades för första gången i mars 2022.