Adenoidektomi: Ringkniv vs coblation
| Akronym | K 2025-3420 |
| Syfte | Adenoidektomi för att ta bort körteln (ibland kallad polyp) bakom näsan görs med olika operationsteknik där den klassiska operationen är med så kallad ringkniv. Detta görs för att barnet ska kunna andas bättre genom näsan, snarka mindre och ej ha andningsuppehåll under sömnen. Ofta görs operationen i kombination med att man tar bort eller reducerar halsmandlarna och under narkos. På senare år har det kommit en del ny tekning för denna operation. På KS/DS används ringkniv, sugdiatermi och coblation med spegel eller optik. Med ringkniv tas adenoiden bort med något eller några skrap och kontrolleras sedan med palpation och om möjligt med spegel för att se hur pass öppet det är mot coaner (baktill i näsan). Med sugdiatermi och coblator använder man en spegel eller optik under ingreppet och kan på så sett följa hela operationen och avslut då man uppfattar att man tagit bort så mycket vävnad att det finns ett gott utrymme i epifarynx och in mot coaner. Coblation alstrar ett så kallat plasmafält (saltlösning som aktiveras med en radiofrekvens) som förstör vävnaden någon millimeter framför själva instrumentet och suger samtidigt upp detta material. Detta görs under insyn med optik kopplad till en skärm, vilket betyder att operatören och övrig personal ser vad som händer. Ovan nämnda operationstekniker är utvärderade mellan varandra i någon enstaka studie, dock inte med effektmått såsom PSG (Poly Somnografi) eller ur pedagogisk synvinkel. I tidigare studier har man bland annat funnit att ringkniv går snabbare att utföra och ger en något större blöding. Man har vid undersökning efter några månader efter operation funnit mindre restvävnad av adenoiden efter att coblation gjorts jämfört med ringkniv. Någon långtidsuppföljning vad gäller ev re-operationer har inte gjorts. Av ovanstående tekniker får ringkniv betraktas ”golden standard” då den använts längst och är allmänt känd och genomförs både nationellt och internationellt som den vanligaste metoden. Då nya metoder redan är introducerade så bör de utvärderas och då jämföras tydligt med den rådande "golden standard". I studien är tanken att jämföra ringkniv med coblation med optik. Ringkniv: Fördelar: Kompetensen och instrumentet finns på de flesta ÖNH-kliniker. Är ett billigt alternativ eftersom ringkniven är flergångsinstrument. Det går ofta relativt snabbt. Nackdelar: Det blöder ibland och då svårt att se om man får bort all adenoidvävnad. Pedagogiskt bristfälligt då den seniore läkaren inte har direkt insyn under ingreppet. Coblation med optik: Fördelar: Lättare att se på monitorn (som är kopplad till optike)n hur mycket man behöver ta bort. Pedagogiska fördelar och lättare att demonstrera för ST-läkare hur det går till. Nackdelar: Tar initialt längre tid att lära. Både coblatorn och optik blir ett dyrare alternativ ( i alla fall på kort sikt) eftersom engångskostnaderna (coblator) och optiken är dyr. Studien kommer att ha 2 huvudsyften: 1) Att jämföra de olika teknikerna i syfte att ev se skillnader i effektivitet. Effektmått görs från skillnader i resultat avseende mätningar med PSG (Poly Somnografi) dvs mätning av syremättnad, andningsupphehåll etc under en natts sömn, skillnader i resultatet av frågeformuläre, Pediatric Sleep Questionaire (PSQ) samt som en långtidsuppföljning se ev reoperationer genom att åter kunna gå in och granska i patienternas journal efter 3 år. 2) Att se hur ST-läkare uppfattar de olika metoderna. Hur snabbt de lär sig dvs hur många operationer det tar till dess att man känner sig självständig. Att efter varje operation svara på 5 frågor kring operationen. Pedagogiska för/nackdelar med metoderna? |
| Urvalskriterier | Patienter kommer rekryteras från ÖNH-mottagningen i Danderyd. Patienter som planeras för adenoidektomi kommer att tillfrågas om att vara en del av denna kliniska studie. De kommer att få muntlig och skriftlig information av studiepersonal. Skriftligt samtycke kommer att inhämtas från barnets föräldrar. Randomisering Deltagarna kommer efter inklusion att randomiseras 1:1 till antingen adenoidektomi med ringkniv eller med coblation med optik, stratifierat för tonsillstorlek. Inför operation Studiedeltagarens föräldrar får fylla i frågeformuläret Pediatric Sleep Questionnaire (PSQ) samt OSA 18 och deltagaren kommer att undersökas med en polysomnografi (PSG). Frågeformuäret innehåller 10 frågor om barnets sömn samt längd och vikt. PSG innebär att patienten för sova på sömnlab med mätning av apneer, hypopneer, syremättnad och snarkning. Utifrån detta resultat faställs om ett så kallat obstruktivt sömnapnesyndrom (OSA) föreligger eller ej samt graden av detta. Gradering av: Mild 1-4,9, måttlig 5-9,9, Allvarlig mer än 10 apneer och hypopneer per timme (AHI). Efter operation Vid uppvaknande får deltagaren själv bedöma sin smärta från 0–10 enligt NRS (VAS). Om deltagaren är för ung får föräldrarna bedöma barnets smärta enligt NRS. Detta görs med ett smärtschema som följer patienten under 2 veckor. Uppföljning Sex månader efter operation får studiedeltagarens föräldrar fylla i frågeformuläret Pediatric Sleep Questionnaire och deltagaren kommer att undersökas med en polysomnografi. Efter 3 år samlas information in om deltagaren har re-opererats via Nationell Patientöversikt. Pedagogiska procedurer Om en ST-läkare är schemalagd för att utföra operationen, bjuds denna in till att vara del av en pedagogisk undersökning. ST-läkaren kommer också att informeras skriftligt och muntligt om studien och om att det inte kommer att vara några negativa konsekvenser av att inte delta i studien. Efter detta inhämtas skriftligt samtycke. ST-läkaren kommer att fylla i fem stycken NRS-frågor samt uppge hur stor erfarenhet hen har av liknande operationer genom ett standardiserat formulär. ST-läkarna på Danderyds ÖNH-mottagning är där på rotation, och efter avslutad placering kommer de att få fylla i ytterligare ett standardiserat formulär om sin medverkan i studien. |
| Sökord |
coblation, ringkniv, adenoidektomi, - |
| Tema/Funktion, Medicinsk Enhet | Funktion PMI, ME Perioperativ medicin Huddinge |