| Syfte |
Exokrin pankreasinsufficiens (EPI) är en oförmåga i bukspottskörteln att producera det bukspott som krävs för att bryta ned födoämnen, framförallt äggviteämnen och fetter, vilket kan medföra ändrade avföringsvanor, viktnedgång och malnutrition med brist på nödvändiga vitaminer, spårämnen och mineraler. Diagnostik av EPI utförs indirekt genom att i avföringsprov mäta nivån av fria fetter eller bukspottkörtelenzymet elastas, eller direkt genom särskilda funktionstester där man genom t.ex. endoskopisk intervention provocerar fram sekret ur bukspottkörteln för att i det mäta nivån av bukspottkörtelenzymer. Det senare tillvägagångssättet är både omständligt och dyrt, varför det sällan används kliniskt. Den vanligaste diagnostikmetoden av PEI är med indirekta metoder genom analys av fekalt elastas.
Liksom andra proteiner förekommer elastas i olika varianter (isoformer) där den vanligast förekommande betecknas CELA3A, följt av CELA2A och CELA3B. Den vanligaste analysmetoden av fekalt elastas som används kliniskt mäter framför allt CELA3A och CELA3B, med högre känslighet för CELA3B. Tidigare studier på genetiskt uttryck av CELA3A och CELA3B i en tysk kohort kunde påvisa att en tiondel av befolkningen bär på en heterozygot mutation (dvs mutation i arvsanlaget från den ena föräldern) i genen CELA3A vilket medför att proteinet inte kan syntetiseras. Detta innebär att de kommersiella tester som idag används i kliniken kan ge falskt positivt utslag i dessa individer.
Vi vill undersöka om mutation av CELA3A-genen korrelerar med nivåer av fekalt elastas uppmätt med kommersiella analysmetoder. I vår studie kommer 100 patienter med bukspottkörtelsjukdom (cancer i bukspottkörteln, kronisk pankreatit och autoimmun pankreatit) att jämföras med 100 friska kontroller. Avföringsprov och blodprov kommer att insamlas från samtliga försökspersoner och kontroller och analyseras med standardiserade kommersiella analysmetoder. De försökspersoner eller kontroller som uppvisar gränsvärden i fekalt elastas kommer få komplettera diagnostiken med ett utandningstest för närmare diagnostisk noggrannhet. Blodprover kommer att tas från alla patienter för bedömning av nivåerna av pankreasenzymet amylas samt genetik analys på arvsmassa.
|
