| Syfte |
Världshälsoorganisationen (WHO) betraktade Europa som det aktiva centrumet av covid-19 pandemin i mars, 2020. Den initiala erfarenheten och förväntan var att barn skulle endast drabbas minimalt jämfört med den höga sjukligheten och dödligheten som sågs hos vuxna. Mot slutet av april utfärdades dock varningar i Europa och USA om ett nytt inflammatoriskt syndrom.
De amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) benämnde syndromet "multisystem inflammatory syndrome in children (MIS-C)". MIS-C liknar andra välkända sjukdomar, som viral hjärtmuskelinflammation, Kawasakis sjukdom, Kawasaki shock syndrom och toxic shock syndrom med ihållande feber, höga inflammationsmarkörer och cirkulatorisk chock. Kardiellt ses nedsatt hjärtfunktion, kranskärlspåverkan och hjärtrytmrubbning. Den varierande kliniska presentationen försvårar diagnostiken då testningen inte finns tillgängligt överallt, bekanthetsgraden är lågt och det saknas en singulär diagnostisk test. Barnläkarna är därmed tvungna att behandla de överlappande symtom utan evidens för Sverige.
WHO uppmanade att samla in data om klinisk presentation, allvarlighetsgrad, utfall och epidemiologi. Den europeiska föreningen för barnkardiologi (AEPC) rekommenderade ett multidisplicinärt omhändertagande, som vi i Sverige initierade tidigt med ett forum där patientfall från hela Sverige diskuterades och en samordnad diagnostisk, behandlings och uppföljningsstrategi utformades.
Den svenska strategin för hantering av covid-19 med alltid öppna förskolor och grundskolor är unikt i världen men medför ett högt antal barn med MIS-C (maximal antal fall/månad 30 bara i Stockholm, jämfört med 60 i hela Tyskland under samma period). Den svenska MIS-C kohorten har en väldig hög täckningsgrad och specifitet som är unikt i världen, men hjärtpåverkan har inte beskrivits vetenskapligt för Sverige. MIS-C finns även hos vuxna (MIS-A) och nyfödda barn (MIS-N).
Åtgärder som restriktioner och vaccination mot covid-19 förväntas på sikt inte kunna skydda alla barn från infektion. Om SARS-CoV-2 fortsätter finnas i befolkningen endemiskt kommer MIS-C leda till fortsatt sjuklighet och möjligtvis även dödlighet. Det är därför mycket viktigt att beskriva bilden av hjärtpåverkan vid MIS-C så snart som möjligt för att förbättra diagnostiken och behandlingen av denna sjukdom som följd till covid-19.
Det övergripande syftet är att beskriva hjärtpåverkan (diagnostik, behandling, utfall och epiodemiologi) hos barn med MIS-C i en nationell kohort av barn i Sverige.
Forskningsproblemet är att den kliniska presentationen, den elektro- och ekokardiografiska bilden med associerade biologiska markörer i blod vid denna sjukdom, inkluderat behandling och utfall inte har beskrivits hittills i Sverige. En noggrann beskrivning ska efter publikation därför leda till och förbättra samordnad diagnostik, behandling och uppföljning av MIS-C i Sverige.
Den nya sjukdomen MIS-C avgränsas därmed från andra orsaker till hjärtpåverkan som medfödda hjärtfel, ärftliga hjärtsjukdomar och förvärvad hjärtsjukdom på grund av andra bakteriella eller onkologiska orsak.
|
| Urvalskriterier |
Studien ska inkludera barn och ungdomar samt unga vuxna (<21 år), som insjuknade i MIS-C mellan Januari 2020 och December 2021. Den multidisciplinära gruppen (barnläkare, barnreumatologer och barnkardiologer i Sverige) har identifierat barn med MIS-C och har, efter deras godkännade, inkluderat dessa barn i Svenska Barnreumaregistret. De barn som inkluderades uppfyllde diagnoskriterier för MIS-C, vilka publicerades av CDC. Barn som exkluderades hade en annan underliggande identifierbar bakteriell, viral eller onkologisk hjärtpåverkan. |
