Nya lokaler för Forskningstema Barn och Kvinnor

Nyhet 2024-02-21

Flytten av forskargrupper till Biomedicum är ett led i att bereda plats åt den precisionsmedicinska hub som kommer att tillskapas i BioClinicum. I processen har Karolinska Universitetssjukhuset utvidgat sina forskningslokaler med förhyrning av laboratorium och kontor i Karolinska Institutets byggnad Biomedicum. Utvidgningen har skett för att kunna allokera forskargrupper med kliniskt och translationellt fokus till lokaler med vårdnära placering när ytorna i BioClinicum tas i besittning av precisionsmedicinskt centrum.

- Vi är väldigt nöjda nu när vi kommit på plats, säger docent Kristiina Tammimies, forskningstemaledare för forskningstema Barn och Kvinnor. En flytt innebär alltid en viss stress med de praktiska detaljerna och för att hålla tidslinjer. Hela flyttprocessen gick dock smidigt, den faktiska flytten tog fyra dagar men den har förstås föregåtts av planering och förberedelser.

Flytt av forskningsverksamhet behöver vara välplanerad

Flytten har genomförts med hjälp av flyttfirma men de känsliga frys- och kryoproverna har forskargrupperna valt att själva flytta. Och det finns även andra aspekter som är viktigt att ta hänsyn till vid flytt av just forskningsverksamhet.

- För vårt team är det viktigt att alltid ha cellodlingslabb i drift, berättar Phillip Newton, forskarteamledare. Vi studerar de processer som upprätthåller människans tillväxt under barndomen och tonåren. För vår forskning får vi sporadiskt under året, och ofta med kort varsel, in vävnadsbiopsier för små broskorgan kallde epifysära tillväxtplattor. Under flytten hade vi parallella arbetsstationer i cellodlingslabb i gång både på BioClinicum och Biomedicum för att garantera drift. Vid en av flyttdagarna genomfördes en operation som gjorde vävnadsprover tillgängliga för oss. Proverna behövde vi snabbt bearbeta och använda i våra forskningsförsök. Jag är väldigt nöjd med att vi kunnat planera så att vi kunde ta emot dessa sällsynta prover trots att vi var mitt uppe i en flytt.

Totalt har 11 forskargrupper, inkluderade cirka 100 forskare, inom sjukhusets forskningstema Barn och Kvinnor flyttat till Biomedicum under januari. Forskargrupperna tillhör också KI:s Institution för Kvinnors och Barns hälsa.

- Alla forskargruppsledare har visat stor välvilja i flytten och vi har verkligen haft ett gott samarbete, säger Kristiina Tammimies. Jag tycker att både sjukhuset och KI har stöttat upp i flyttprocessen och också vid de anpassningar av våra nya lokaler som har behövt göras innan flytt.

Lokalerna i Biomedicum har delvis byggts om för att tillskapa mer kontorsyta och ett ytterligare cellodlingslabb. Lokalerna är placerade på plan 4, kvarter A, i Biomedicum, ett våningsplan som har direkt förbindelse via skyway med BioClinicums våningsplan 5 och även vidare förbindelse till sjukhusets huvudbyggnader på samma plan. 

- Vi har ju verkligen inte flyttat långt, fortsätter Kristiina. Den skyway som förbinder oss med BioClinicum är supersmidig för våra forskare som också är kliniker och behöver röra sig snabbt mellan sjukhuset och våra labb. Känns inte som att vi egentligen lämnat BioClinicum. Samtidigt ska det bli intressant att bekanta oss med forskningsgrupperna som är våra nya grannar.

Forskning med translationellt fokus

Forskargrupperna inom Karolinska Universitetssjukhusets forskningstema Barn och Kvinnor har ett har ett tydligt translationellt fokus. Tammimies forskargrupp studerar hur genetiska faktorer bidrar till uppkomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur dessa faktorer översätter till biologin som påverkar hjärnans utveckling. Här finns många exempel på samarbete med kliniken.

- I ett nyligen uppstartat projekt deltar vi tillsammans med Centrum för sällsynta diagnoser i en longitudinell studie för att öka kunskapen om mutationer på genen ARID1B, berättar Kristiina Tammimies. ARID1B-relaterad NPF är ovanligt på befolkningsnivå, men en av de vanligaste genetiska diagnoserna hos barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Vi vill kartlägga kognitiva förmågor och hur dessa förmågor utvecklas över tid för att förstå till exempel om det finns perioder när det är lämpligt att planera insatser. Vi kommer också att analysera genetik, epigenetik och andra biomarkörer som vi hoppas kan vara till hjälp för att förstå prognos.

Ett annat exempel är forskargrupps Tammimies samarbete med professor Ulrika Åden kring forskning för att öka förståelse om genetiska bidrag till neuropsykiatriska diagnoser hos barn som är för tidigt födda och hur genetisk information kan hjälpa till i vården av för tidigt födda barn.

- I flertalet av våra projekt är kliniken är en viktig samarbetspartner för oss, vi är därför väldigt glada att vara allokerade i Karolinska Universitetssjukhusets forskningslokaler, tillägger Kristiina Tammimies.