Barncancerfonden beviljar medel till fem forskartjänster vid Karolinska Universitetssjukhuset

Nyhet 2023-06-07

Barncancerfonden satsar i år 71 miljoner kronor på finansiering av forskartjänster inom barncancerområdet. Anslagen finansierar bland annat doktorandmånader, forskarmånader och uppstartsbidrag vilket innebär att forskarna befinner sig på olika stadier i forskarkarriären. Tre av dem som har fått anslag är sjukhuskemisten Henrik Alfredéen på ME Radiofarmaci, överläkare Kleopatra Georgantzi på Sektion Barnonkologi och Linda Ljungblad, läkare på ME Bröst-, Endokrina tumörer och Sarkom.

Hej Linda! Du är med i en studie som ska karaktärisera immunsystemet hos barn med cancer, vad vill ni ta reda på?

– Barns immunsystem skiljer sig ifrån vuxnas och vårt mål är att öka kunskapen och förståelsen om hur barns immunsystem påverkas av cancersjukdom och behandlingar. Människans immunsystem utgörs av många interagerande celltyper som reglerar varandra i ett komplicerat nätverk. Trots goda kunskaper om enskilda immuncelltyper, saknas fortsatt mycket information för att kunna förutsäga immunsystemets funktion som helhet idag.

Vad kan den nya kunskapen leda till?

– Vi hoppas att på sikt kunna förutse vilka barn som riskerar att drabbas av komplikationer som involverar immunsystemet eller se skillnader mellan barn som får god effekt av sin behandling, och barn som inte får önskvärd effekt.

Är studien igång?

– Studien startade 2018 och är ett samarbete mellan avdelningen för barncancerforskning på KI och Petter Brodins labb som utför de immunologiska analyserna. Vi har hittills inkluderat 250 barn vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och inkludering av barn sker fortlöpande.

Du fick anslag för något som kallas forskarmånader. Vad innebär det?

– Jag är så tacksam för stödet från Barncancerfonden. Anslaget för forskarmånader möjliggör att jag kan få tid att forska parallellt med min kliniska tjänst.

Hej Kleopatra, du är nationell PI* för en studie som ska ta fram ett behandlingsprotokoll för behandling av barn med atypisk teratoid rabdoid tumör (ATRT). Vad är det för typ av cancer?

– Atypisk Teratoid Rabdoid Tumör (ATRT) är en sällsynt, mycket aggressiv embryonal hjärntumör som drabbar mycket små barn, 70 % diagnostiseras före tre års ålder. I nuläget kan ATRT inte botas enbart genom att avlägsna tumören kirurgiskt. Barnen behöver därför ytterligare behandling för att förhindra att sjukdomen kommer tillbaka eller sprider sig vidare. Överlevnaden är låg trots intensiv behandling.

Vad är syftet med studien?

– Det är en internationell studie där vi kommer att intensifiera cytostatikabehandlingen för de yngsta barnen med ATRT för att hitta de bästa behandlingsalternativen. Eftersom strålbehandling kan ge neurokognitiva biverkningar vill vi undersöka om högdosbehandling med cytostatika ger lika bra effekt som strålbehandling samtidigt som den ger mindre neurokognitiva biverkningar.

Ser behandlingen likadan ut för alla åldersgrupper?

– Alla barn får initialt tre kurer med cytostatika och sedan görs en tumörutvärdering. Därefter kommer barn under ett år att få endast högdosbehandling eftersom strålningen ger allt för svåra biverkningar för så små barn. Barn mellan ett till tre år kommer däremot att randomiseras mellan högdosbehandling och strålbehandling, medan barn över tre år kommer att få standardbehandlingen som består av vanlig cytostatika kombinerad med strålbehandling.

Hur fungerar högdosbehandlingen?

– Barnet får höga doser cytostatika i tre olika omgångar med vissa veckors mellanrum, vilket gör att benmärgen blir väldigt påverkad. Barnets stamceller sparas därför innan behandlingen påbörjas så att de kan ges tillbaka till barnet efter avslutad behandling. Detta kallas även för autolog stamcellstransplantation.

Hej Henrik! Du ska snart påbörja dina doktorandstudier och är en av dem som ska arbeta med en ny typ av målsökande strålterapi för högrisk neuroblastom. Vad innebär det?

– När högrisk neuroblastom behandlas med strålterapi genom radioaktiva läkemedel används i nuläget i klinisk prövning, något som kallas för betastrålning. Vi tror att alfastrålning kan ge bättre effekt hos patienterna eftersom alfastrålningen har högre energiöverföring samt har en kortare strålningslängd. Detta gör att strålningen blir mer fokuserad till de sjuka cellerna och ger mindre skador på friska celler.

Vad är neuroblastom för typ av cancer och hur ser prognosen ut?

– Neuroblastom är den vanligaste formen av solida tumörer utanför hjärnan hos barn och uppstår i nervsystemet. Patienter med lågrisk neuroblastom har en relativt god överlevnadsgrad, fler än 90 % överlever. Överlevnadsgraden vid högrisk neuroblastom är dock låg, enbart runt 50 %.

Hur fungerar målsökande strålterapi?

– Till skillnad från extern strålbehandling, där strålningen kan påverka närliggande friska organ, ges målsökande strålbehandling genom infusion eller injektion i kroppen. Där söker sig sedan de radioaktiva molekylerna specifikt till målproteiner som finns på tumörcellerna. Genom att identifiera rätt målprotein och använda rätt typ av strålning blir behandlingen mer skonsam och effektiv.

– En stor fördel med målsökande strålterapi är att strålningen även når cancerceller som inte uttrycker målproteinet, något som kallas "bystander effect". På så vis särskiljer sig målsökande strålterapi från till exempel riktade molekyler som bara är effektiva på de celler som uttrycker det protein som ska inhiberas.

Hur ska den nya strålterapin tas fram?

– Målet är att identifiera och validera nya målproteiner som är högt uttryckta i neuroblastom för att sedan utveckla målsökande molekyler som binder specifikt till cancercellerna. På molekylerna fäster vi radioaktiva alfa-partiklar, till exempel aktininum-225 eller astat-211.  När molekylen med alfa-strålningen kommer fram till cancercellerna, kan den stråla sönder spridda tumörceller. På detta sätt hoppas vi förhindra spridning av tumörer och återfall av spridd sjukdom.

– Initialt kommer vi att hitta ett stort antal molekyler, och i projektet ingår det att komma fram till ett fåtal läkemedelskandidater som förhoppningsvis är effektiva och kan bota dessa unga patienter.

*Principal Investigator