Miia Kivipelto har fått Forska!Sveriges forskarutmärkelse

Nyhet 2022-12-21

Hur känns det att få priset?

– Det känns helt fantastiskt, jag är oerhört glad och tacksam! Det ger glädje och inspiration, inte bara till mig utan till alla i min forskargrupp. Forskning är ju ett stort teamwork, så det är en stor ära.

Forska!Sverige nämner bland annat den så kallade Finger-studien. Vilka resultat gav den och vad har kunnat implementeras?

– Det började med att vi studerade riskfaktorer och förebyggande åtgärder mot kognitiv försämring och demens. Genom epidemiologiska studier såg vi att 40 % av alla demensfall är kopplade till livsstil, vaskulär- och miljöfaktorer som går att modifiera.

–  Därefter jobbade vi fram FINGER-konceptet. Namnet illustrerar de fem faktorer, eller ’fingrar’, som man kan påverka: hjärngymnastik, sociala aktiviteter, fysisk aktivitet, hälsosam kost och kontrollera kardiovaskulära faktorer som blodtryck, kolesterol och blodsocker. Genom att aktivera alla ”fingrar” varje dag kan man förbättra kognitiv funktion och minska risken för kognitiv försämring. I vår nya studie MIND-AD kunde vi se att modellen även fungerade för personer med lindrig Alzheimers sjukdom.

Du leder även World-Wide FINGERS Network. Kan du berätta hur det arbetet ser ut?

– Vi lanserade det 2017 då det fanns ett väldigt stort intresse för att testa och optimera FINGER-modellen i olika länder. Med hjälp av nätverket kan vi ge stöd och kunskap för att snabbare kunna implementera modellen och harmonisera arbetssättet världen över – just nu ingår 45 länder i nätverket. Genom att allt fler arbetar på samma sätt skapar vi också bättre förutsättningar för fler internationella studier med hög tillförlitlighet.

Vad är viktigt att tänka på generellt för snabb implementering av forskningsresultat?

– Implementering är komplext, hur du ska göra beror såklart på vad du vill implementera. Men generellt sett är det väldigt viktigt med en självlärande organisation. Det innebär att forskningen och kliniken är välintegrerade och att arbetssätten kontinuerligt uppdateras så att man aktivt fasar ut inaktuella riktlinjer och kunskap.

– Gällande just FINGER-modellen i Sverige har vi arbetat på tre nivåer. I första nivån förbereder vi nu en specifik mottagning för hjärnhälsa som är kopplad till kognitiva mottagningen på Karolinska – något som efterfrågats av patienter. Andra nivån gäller primärvården där vi arbetar med en implementeringsstudie för att undersöka hur man bäst kan jobba med modellen där. Den tredje nivån avser kommuner där Lidingö var först ut bland flera kommuner som nu förbereder implementering och utvecklar modellen.

Är det någon studie ni hoppas särskilt mycket på för tillfället?

– Något vi satsar på just nu är precisionsmedicin. Vi utvecklar därför FINGER-modellen 2.0 och undersöker effekterna av att kombinera den med läkemedel. Till exempel leder jag MET-FINGER-studien som ska undersöka om FINGER kombinerad med metformin kan ännu effektiverare minska risken för kognitiv svikt hos personer som redan har en förhöjd risk.

Hur kom det sig att du började forska?

– Jag har sen ung ålder haft intresse för just hjärnan – vårt beteende, hur hjärnan fungerar och så vidare. Men inriktningen inom just geriatrik och demenssjukdomar kom nog i samband med att min farmor utvecklade Alzheimer. På den tiden var kunskapen begränsad, många trodde att det endast berodde på ålder och genetik och att det inte gick att förebygga eller förbättra.   

Vad är det bästa med klinisk forskning?

– Att kunna forska fram ny kunskap som sedan implementeras, och i nästa steg kunna se värdet på individnivå – det är otroligt värdefullt. Jag försöker träffa patienter så ofta jag kan och genom kontakten med patienter får man även nya idéer och koncept för att fortsätta utveckla forskningen. Jag vill rekommendera alla att börja forska eller att på annat sätt vara med i forskningen!

Om Miia Kivipelto

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, Centrum för Alzheimerforskning samt läkare och FoU chef för Tema Inflammation och Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon leder Nordic Brain Network, ett omfattande multidisciplinärt nätverk med medarbetare i bland annat Sverige, Finland och Storbritannien, som har förbättrat utbytet av information om åldrande och dess medicinska utmaningar.