Forskning i BioClinicum

Forskningstema Kvinnor Barn och genomför translationell forskning inom kvinnors och barns hälsa. Forskningen fokuserar på att förstå sjukdomsmekanismer samt den humana utvecklingen på en molekylär nivå och tillämpa ny kunskap inom hälsovård för bättre diagnostik och behandling. Forskningstemaledare Kristiina Tammimies.

Forskargrupper

Agneta Nordenskjölds forskargrupp “Missbildningsgenetik” studerar molekylär bakgrund och långtidseffekter för störd könsutveckling och blåsexstrofi.

Angelica Lindén Hirschbergs forskargrupp studerar grundläggande hormonella och genetiska samband mellan metabolism och reproduktion hos kvinnor. Det övergripande målet är att förbättra diagnostik, fertilitet och långsiktig hälsa.

Anna Nilssons forskargrupp undersöker i detalj, ex vivo och in vitro, hur cellgiftbehandling påverkar barnets immunsvar mot infektioner.

Cilla Söderhälls forskargrupp vill öka förståelsen för de molekylära mekanismerna som bidrar till astma och allergiska sjukdomar hos barn. Målet är att utveckla molekylära verktyg som kan användas som ett komplement i den kliniska vardagen.

Jan-Inge Henters/Nikolas Herolds forskargrupp tillhör fältet pediatrisk cancer och representeras av två subgrupper i BioClinicum:
Frida Holm studerar hur epitranskriptomisk reglering bidrar till cancerstamcellers förnyelse i akut lymfoblastisk leukemi.
Nikolas Herold bedriver translationell barncancerforskning på resistens vid kemoterapi och immunoterapi för att utveckla nya behandlingar.

Lars Sävendahls forskargrupp studerar bentillväxt med syfte att ta fram metoder för att behandla barn och ungdomar med avvikande längdtillväxt.

Klas Blomgrens forskargrupps studier syftar till att utveckla skyddande behandling och strategier för att stimulera läkning efter skador i den växande hjärnan. 

Kristiina Tammimies forskargrupp studerar hur genetiska faktorer bidrar till uppkomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur dessa faktorer översätter till biologiska nätverk som påverkar hjärnans utveckling.

Kristina Gemzell Danielsson forskargrupp studerar reproduktiv hälsa genom translationell forskning "From Bench-to-Bed-to the Hands of Women". Den experimentella forskningen fokuserar på endometriet inklusive embryo implantatering och sambandet mellan endometrios och cancer.

Magdalena Fossums forskargrupp fokuserar på vävnadskonstruktion inom rekonstruktiv kirurgi för barn med medfödda missbildningar såsom vid för liten urinblåsa, för kort urinrör eller avsaknad av vagina. Vi utför också molekylära studier på sårläkning i urinvägarna och könsorganen, både på frisk och sjuk vävnad för att förbättra läkningen efter kirurgi.

NORDFERTIL Research Lab leds av Jan-Bernd Stukenborg och fokuserar på pluripotenta stamceller och nya invitrosystem för utveckling och differentiering av manliga könsceller.

Ulrika Ådens forskargrupp studerar hur hjärnan utvecklas hos barn som varit kritiskt sjuka som nyfödda.

Forskningstema Cancer inriktar sig på cancer och liknande sjukdomar. Framför allt studier för att identifiera nya behandlingsstrategier men också för att utveckla metoder för diagnos, prognos och precisionsmedicin. Forskningstemaledare: Katja Pokrovskajas forskargrupp. 

Andreas Lundqvists forskargrupp studerar tumörimmunologi där fokus ligger på att förstå mekanismer för hur solida tumörer undviker immunförsvaret. 

Anders Österborgs och Håkan Mellstedts forskargrupp har som mål att utveckla cytostatikafri precisionsbehandling vid lymfoida maligniteter med fokus på kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och B-cellslymfom.

Anita Göndörs forskargrupp studerar samspelet mellan genomorganisation och metabolism i komplexa sjukdomar så som cancer.

Arne Östmans forskargrupps arbete syftar till en bättre förståelse av samspelet i tumörmikromiljön mellan maligna celler, fibroblaster, kärl och immunceller.

Barntumörbanken är en nationell provsamling och genomisk biobanksinfrastruktur som verkar för att främja forskning om solida barntumörer.

Catharina Larssons forskargrupp studerar uppkomst och malignifiering av tumörer i endokrina organ med fokus på genetisk predisposition, tidiga och sena händelser och dessas betydelse för cellens funktion och sjukdomarnas naturliga förlopp.

Cecilia Söderberg Nauclers forskargrupp studerar mikrobiell patogenes.

Georgios Rassidakis forskargrupp studerar lymfom och leukemi med fokus på bland annat immunologiska anti-tumörmekanismer.

Johan Hanssons forskargrupp bedriver forskning inom tumörsjukdomen malignt melanom. Gruppen genomför translationell forskning med syfte att förbättra möjligheterna till prevention och behandling.

John Inge Johnsen och Per Kogners forskargrupp består av fyra subgrupperingar som alla bedriver forskning med målet att kartlägga och förstå molekylär signalering och biologi hos cancerceller inom barncancerformerna neuroblastom och medulloblastom.

Jonas Berghs forskargrupp studerar bröstcancer för bättre förståelse och möjlighet att förutsäga varje patients unika läkemedelskänslighet, förbättra överlevnad och undvika behandlingsrelaterad toxicitet.

Katja Pokrovskajas forskargrupp inriktar sig på att hitta nya målsökande cancerterapier för att övervinna läkemedelsresistens.

Klas Wimans forskargrupp bedriver forskning inom molekylär cellbiologi, tumörbiologi och ny cancerterapi. Huvudintresse är funktion och reglering av tumörsuppressorn p53.

Lars Holmgrens forskargrupps fokus ligger på att förstå de mekanismer för bildandet av nya blodkärl för att på så sätt identifiera nya behandlingsmöjligheter för cancersjukdomar.

Lars Ährlund-Richters forskargrupp

Leonard Girnitas forskargrupp studerar interaktionen mellan receptor tyrosine kinases (RTKs) och G protein-kopplade receptorer (GPCRs) med syfte att hitta nya metoder för diagnos och behandling av cancer.

Linda Lindströms forskargrupp forskar på faktorer för tidig respektive sen metastasering av cancer tumörer.

Martin Enges forskargrupp studerar genreglering och cellinteraktioner inom cancersjukdomar via utveckling nya cellbaserade teknologier. 

Malin Wickströms forskargrupp studerar de bakomliggade molekylära mekanismerna för utveckling av barcancerformen neuroblastom.

Monica Nistérs forskargrupp studerar ceullulär och molekulär patologi.

Ninib Baryawnos forskargrupp ingår i Per Kongers team där forskningsfokus ligger på att förbättra behandlingen av olika cancerformer både hos vuxna och barn.

Olle Larssons forskargrupp studerar insulin-like growth factor 1 receptor (IGF-1R) och dess roll i cancercellers tillväxt. 

Pär Nordlunds forskargrupp har utvecklat metoden "the Cellular Thermal Shift Assay (CETSA)" som kan undersöka hur proteiner interagerar med läkemedel eller andra molekyler i levande celler. Metoden används nu med målet att förbättra cancerbehandlingar.

Rolf Kiesslings forskargrupp studerar en ny generation av behandlingsmetoder mot cancer som bygger på immunterapi för att aktivera och rikta kroppens egna immunförsvar mot cancersjukdom.

Simon Ekmans forskargrupps syfte är att hitta nya biomarkörer för diagnostisering och behandling av cancerformer i framför allt lungorna.

Sten Nilssons forskargrupp 

Thuy Trans forskargrupp fokuserar på att utveckla radioaktiva spårämnen  för precisionsdiagnostik, behandling och monitorering av onkologiska sjukdomar.

Tina Dalianis forskargrupp studerar humana papillomvirus (HPV) och specifika markörer för att skräddarsy målinriktad behandling för huvud-hals-cancer och barncancer.

Xu Daweis forskargrupp 

Yvonne Brandbergs forskargrupp fokuserar på att undersöka och förbättra människors upplevelser och erfarenheter av att screenas för, diagnosticeras till, och behandlas mot, olika cancersjukdomar.

Forskningstema Inflammation och Infektion inriktar sig på inflammatoriska sjukdomar, allergi och infektionssjukdomar där de studerar immunologiska mekanismer. Ett stort forskningsfokus inom temat är luftvägsinfektioner. Forskningstemaledare: Kristina Broliden.

Anders Lindéns forskargrupp fokuserar på immunsignalering hos patienter med kronisk luftvägsobstruktion med syfte att finna nya biomarkörer och utveckla individuell uppföljning och behandling.

Anna Färnerts forskargrupp studerar malaria med fokus på bland annat antigendiversitet, biomarkörer, inmmunologiskt minnne och långtidseffekter av infektion.

Gunnar Nilssons forskargrupp studerar imunförsvarets mastceller och deras roll i hälsa och sjukdom. Forskningsfokus ligger på att förstå reglerade mekanismer för bland annat aktivering.

Johan Grunewalds forskargrupps studerar de immunologiska/inflammatoriska mekanismer som ligger till grund för lungsjukdomarna astma, KOL och sarkoidos. Fokus ligger på att identifiera faktorer av betydelse för uppkomst av inflammation. 

Karin Lorés forskargrupp vill i detalj förstå hur immunförsvaret reagerar på vaccination för att på så sätt kunna bidra till nya effektivare vaccin med färre biverkningar.

Kristina Brolidens forskargrupp studerar human mucosal immunologi där fokusområde är sjukdomen HIV.

Lars-Olof Cardells forskargrupp studerar allergi och hyposensibilisering.

Magnus Skölds forskargrupp använder väl karakteriserade patientkohorter  och laboratorietekniker för att studera respiratioriska sjukdomar.

Marinanne van Hages forskargrupp vill öka förståelsen av allergiska sjukdomar och utveckla nya strategier för allergivaccination.

Anna Smed Sörensens forskargrupps forsking syftar till att öka förstålsen av funktionen/dysfunktionen hos immuncellerna i luftvägar och lungor vid olika lungsjukdomar.

Susanne Gabrielssons forskargrupp söker effektiva exosombaserade terapier för cancer, allergier och autoimmunasjukdomar. Forskningen syftar även till förbättrade metoder för att upptäcka cancer och lungsjukdomar.

Taras Kreslavskiys forskargrupp är inriktad på immunologi med specifikt fokus på de mekanismer som lymphocyter använder för att bestämma en cells öde. 

Åsa Wheelocks forskargrupp studerar inflammatorisk lungsjukdom genom  integrering av information från multipla molekylära nivåer (mRNA, miRNA, protein och metaboliter) med klinisk karaktärisering.

Forskningstema Kardiovaskulär inriktar sig på mekanismer som rör hjärtattack, stroke, aneurysm, hjärtsvikt, tromboembolism, metabolism, inflammatorisk sjukdom och diabetes. De deltar även i många traslationella nätverk med syfte att förbättra behandlingsresultat. Forskningstemaledare: Peder Olofsson.

Anneli Björklunds forskargrupp studerar diabetes vid enheten för Experimentell och klinisk neuroendokrinologi.

Francesco Cosentinos forskargrupp studerar de molekylära och cellulära proceserna som ligger till grund för vaskulär och hjärtdysfunktion i samband med fetma och diabetes.

John Pernows forskargrupps studier syftar till att utforska bakomliggande mekanismer för ateroskleros och utveckling av nya terapeutiska strategier för minskad risk för hjärtinfarkt.

Jovan Antovics forskargrupp är verksam inom forskningsfältet för koagulation och klinisk kemi och studerar bland annat mikropartiklar och samband mellan koagulation och inflammation.

Lars Maegdefessels forskargrupp studerar kärlsjukdom med fokus på icke-kodande RNA och dess potential som biomarkör och i utveckling av nya behandlingar.

Ljubica Matics forskargrupp är verksam inom fältet kärlkirurgi och studerar bland annat halspulsåderförkalkning.

Peder Olofssons forskargrupp studerar nervsystemets reglering av immunologiska mekanismer bland annant inom forskningsfältet bioelektronisk medicin.

Per Erikssons forskargrupp undersöker underliggande mekanismer  aortaaneurysm med syfte att förstå det kliniska förloppet, identifiera biomarkörer för sjukdomen och belysa de patogena mekanismerna.

Roland Nilssons forskargrupp specialiserar sig på detaljerad analys av cellulär metabolism. Forskningen syftar till en djupare och mer kvantitativ förståelse  med särskilt intresse för de metaboliska störningar som uppstår i cancerceller.

Sergiu Bogdan Catrinas forskargrupp är verksam inom forskningsfältet tillväxt och metabolism med fokus på bland annat benmetabola sjukdomar, diabetes och hypotyreos.

Ulf Hedins forskargrupp studerar mekanismer vid uppkomst av perifer kärlsjukdom och biologiska processer i kärlväggen vid kärlkirurgiska ingrepp för benartär sjukdom, stroke och aneurysm.

Forskningstema Neuro fokuserar på psykiatriska och neurologiska sjukdomar samt hjärn- och ryggmärgsskador. Temats forskargrupper studerar sjukdomsmekanismer med syfte att utveckla bättre diagnostik och upptäcka nya eller förbättrade behandlingar för hjärntumörer, stroke, hjärn- och ryggmärgsskada, multipel skleros, Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Vi bedriver både forskning och undervisning i nära samarbete med den kliniska verksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningstemaledare: Per Svenningsson.

Karima Cherguis forskargrupp undersöker och identifierar neuronala förändringar i Parkinsons sjukdom. Gruppen fokuserar också på förståelse av de mekanismer som leder till snabba och långvariga antidepressiva effekter av ketamin.

Lars Larssons forskargrupp studerar basal och klinisk muskelbiologi med fokus på de bakomliggande mekanismerna för försämrad muskelfunktion i samband med åldrande samt primära och sekundära myopatier. 

Lou Brundins forskargrupp studerar påverkan på stamceller vid inflammation i nervsystemet och dess koppling till sjukdom.

Mikael Svenssons forskargrupp är verksam inom fältet neurokirugi med projekt som syftar till utveckling av nya tekniker för behandling av skador eller sjukdomar i centrala nervsystemet.

Per Svenningssons forskargrupp studerar rörelsestörningar, specifikt Parkinsons sjukdom, och depression. Målsättningen är att förstå de molekylära mekanismerna bakom sjukdomstillstånden och att identifiera nya biomarkörer och behandlingar.

Staffan Holmins forskargrupp arbetar med klinisk och translationell forskning inom flera fält relaterade till modern neuroimaging, nuklearmedicin och vaskulära interventioner.

Forskningstema Åldrande studerar Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar samt skador i hjärnan och ryggmärgen. Fokus ligger på att identifiera den molekylära grunden för patologin. Forskningstemaledare: Helena Karlström.

Andre Fisahns forskargrupp studerar mekanismer för neuronal synkronisering och funktionell dynamik i neuronala nätverk.

Bengt Winblads forskargrupp har det huvudsakliga forskningsområdet klinisk utvärdering och behandling av demens, särskilt Alzheimers sjukdom. 

Caroline Graffs forskargrupp studerar genetiken och neuropatologin för neurodegenerativa sjukdomar, specifikt Alzheimers sjukdom och FTLD samt FTLD associerad med amyotrofisk lateralskleros (ALS).

Erik Sundströms forskargrupp arbetar med utveckling av cellterapi för ryggmärgsskada med fokus på behandling av posttraumatisk syringomyeli (PTS).

Helena Karlströms forskargrupp studerar CADASIL ett sjukdomstillstånd som leder till stroke och demens. Forskningen syftar till bättre förståelse av de molekylära mekanismerna och utveckling av behandling. 

Jaan-Olle Andressoo forskargrupp utvecklar nya djurmodeller som kan upp-och nedreglera genuttrycket av viktiga gener inom psykiatriska och neurodegenerativa sjukdomar.

Lars Tjernbergs forskargrupp studerar på molekylär och subcellulär nivå orsaker till utveckling av Alzheimers sjukdom.

Linus Jönssons forskargrupp studerar hälsoekonomi och neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom.

Maria Ankarcronas forskargrupp studerar mekanismerna för celldegenerering  vid Alzheimers sjukdom. Forskning är fokuserad på den roll som mitokondrier och organeller spelar i dessa processer.

Marianne Schultzbergs forskargrupp fokuserar på mekanismerna för inflammation i neurodegenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom, med syftet att identifiera nya behandlingsstrategier.

Per Nilssons forskargrupp studerar hur icke-fungerade autofagi spelar in i Alzheimers sjukdom med syfte att finna nya behandlingsstrategier.

Silvia Maiolis forskargrupp fokuserar på att förstå de biologiska mekanismerna bakom riskfaktorer för Alzheimers sjukdom och åldrande.