Aktuell forskning
Karolinska universitetssjukshuset bedriver en omfattande forskningsverksamhet i nära samarbete såväl Karolinska Institutet som andra universitetssjukhus och lärosäten. Här kan du läsa om de senast publicerade resultaten från sjukhusets forskningsverksamhet.
Sverige världsledande på att rädda för tidigt födda barn
Sverige, med en neonatal intensivvård i världsklass, har blivit ännu bättre vad gäller överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt. Det visar en studie med data från bland annat Karolinska universitetssjukhuset, som publiceras i tidskriften JAMA. Jämfört med 2004-2007 hade andelen dödfödda barn minskat från 30 till 23 procent tio år senare. Samtidigt ökade överlevnaden från 70 till 77 procent.
Studien visade dessutom att den ökade överlevnaden inte skedde till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. Tvärtom sågs en minskning av hjärn- och lungskador bland barnen födda 2014-2016, medan andra problem såsom ögon- och bukkomplikationer var oförändrade.
Läs mer om studien på Karolinska institutets webbsida
Barn som föds extremt för tidigt, hur går det senare i livet?
Vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet bedrivs forskning och uppföljning för att öka kunskapen om långsiktiga effekter av för tidig födsel.
I denna film presenterar forskningsgruppsledaren Ulrika Ådén det nuvarande kunskapsläget på området. Presentationen ägde rum på konferensen 99NICU våren 2019.
Besöksregler påverkar amningen
En nyligen publicerad studie jämför besöksregler på neonatalavdelningar i Europa. Studien visar ett starkt samband mellan generösa besökstider och amningsutfall vid utskrivning. De svenska sjukhusen har de mest generösa besöksreglerna i hela studien!
Läs mer om besöksregelstudien här
Skyddande antikroppar finns även hos för tidigt födda
Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av maternella antikroppar hos nyfödda barn, publicerad i tidskriften Nature Medicine av forskare verksamma vid PO Sjuka nyfödda barn. Resultaten kan komma att förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda.
Under tiden i livmodern överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade.
Läs mer om studien på Karolinska institutets webbsida
Europeiskt samarbete för att förbättra långtidsuppföjningen av för tidigt födda barn
Karolinska universitetssjukhuset deltar i det europeiska samarbetsprojektet SHIPS. SHIPS står för "Screening to Improve Health in Very Preterm Infants in Europe". Projektet utvärderar preventions- och uppföljningsprogram för prematurfödda barn, samt tillämpandet av evidensbaserade behandlingar. Målsättningen är att utveckla riktlinjer för sådana program. Projektet omfattar klinisk personal och forskare från elva olika länder i Europa.
Goda hälsoutfall på lång sikt för barn som har fötts mycket för tidigt
Vid 6½ års ålder hade en tredjedel av svenska barn födda efter 22-26 graviditetsveckor under åren 2004-2007 inga tecken på funktionshinder, en tredjedel tecken på milda funktionshinder, och en tredjedel måttliga till svåra funktionshinder. Resultaten räknas som några av de bästa i världen men visar samtidigt att det finns utrymme för förbättring om vi ska nå vår vision om livslång hälsa för alla våra patienter. Läs mer om långtidsutfall för extremprematurer
Mödrars intag av antidepressiva mediciner under graviditeten ökar inte risken för autism eller ADHD hos barnet.
En ny studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet visar att antidepressiv medicinering under graviditeten inte innebär ökad risk för autism eller ADHD hos fostret. Inte heller fanns någon koppling till att barnet fick låg födelsevikt för sin ålder. Däremot sågs en koppling mellan antidepressiv medicinering och för tidig födsel.
Läs artiklarna i sin helhet här:
Antenatala steroider till extremt för tidigt födda
Hanna Norberg, barnläkare och doktorand, har undersökt om antenatala steroider fungerar på extremt för tidigt födda och hur sambandet mellan timing av antenatala steroider och överlevnad ser ut i EXPRESS-kohorten. Resultaten visar all exponering – oavsett tidpunkt för administrering - för antenatala steroider ökade överlevnaden, också efter justering för tänkbara confounders som t.ex. gestationsålder. Högst överlevnad sågs bland barn som exponerats för antenatala kortikosteroider (ACS) 24-47 timmar före födelsen.
Pappors upplevelse av stöd i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn
Pappors möjligheter att delta i sitt för tidigt födda barns omvårdnad på en neonatalavdelning påverkas av såväl tillgången till praktisk vägledning som av vårdpersonalens bemötande och tillgänglighet. En trygg och välinformerad pappa har goda förutsättningar för en nära kontakt med barnet vilket ökar barnets möjligheter till en god hälsa och välbefinnande på såväl kort som lång sikt.
Läs uppsatsen om pappors uppplevelser här
Föräldrars upplevelse av ronden
Angelica Alenius Spinnell och Maria Granqvist, specialistsjuksköterskor, sammanfattar sitt magisterarbete med att barnsjuksköterskan behöver möta familjens individuella behov och arbeta aktivt för att förbättra föräldrarnas möjlighet till deltagande under den familjecentrerade ronden. Rondmiljön påverkar föräldrarnas förutsättningar till deltagande och bör därför vara utformad för att optimera föräldramedverkan. För att säkerställa barnets rättigheter behöver föräldrar vara delaktiga i beslutsprocessen kring barnets vård.