Komplikationer i samband med förlossning

Målet med en födsel är en frisk mamma och ett friskt barn, samt en positiv upplevelse för föräldrarna. Därtill kan tilläggas, med så få interventioner som möjligt. Det är barnmorskans uppgift att handlägga den normala födseln. På våra förlossningsavdelningar finns det dygnet runt förlossningsläkare som kan bli involverade om det behövs. 

CTG

Två dosor på magen registrerar värkar och barnets hjärtljud.

När föderskan och partner kommer till förlossningen görs ett så kallat "door test", en CTG registrering. CTG står för cardiotocografi, och innebär att barnets hjärtljud registreras och tolkas tillsammans med värkarna. En dosa registrerar hjärtljuden och en dosa värkarna. Värkarnas styrka kan inte mätas men det är möjligt att se när värken börjar och när den slutar, och i relation till det kan barnets välmående bedömas.

När den första registreringen är normal och inga andra riskfaktorer föreligger fortsätter barnmorskan att lyssna på barnets hjärtljud då och då. Antingen med en tratt (pinards stetoskop) eller med en doptone, och en ny CTG registrering görs varannan timme. I annat fall fortsätter CTG registreringen under förlossningen.


Laktat

Skulle CTG registreringen indikera att barnet verkar stressat, kan ett kompletterande blodprov på barnet vara nödvändigt. Om barnet har det jobbigt under förlossningen kan det börja bilda mjölksyra, på samma sätt som en vuxen kan få mjölksyra under ett tufft träningspass. Mjölksyra hos barnet kan snabbt mätas genom ett litet stick i barnets hårfäste. En läkare tar provet och svaret kommer direkt. Antingen bildar barnet inte mjölksyra, förlossningen kan fortsätta med CTG övervakning och provet kan behöva upprepas, eller så har barnet börjat bilda mjölksyra och då kan förlossningen behöva avslutas.


Sugklocka

Om livmodermunnen är helt öppen och barnets huvud kommit långt ner i bäckenet kan sugklocka vara ett bra sätt att skynda på förlossningen. En liten sugkopp placeras då på barnets huvud och en läkare eller barnmorska drar i den under en värk samtidigt som föderskan krystar. När en sugklocka används är det fler personal på rummet än annars, det kan vara två barnmorskor, två läkare och två undersköterskor.

Akut kejsarsnitt

Om förlossningen inte kommit så långt att det går att använda en sugklocka görs ett akut kejsarsnitt. Här kan du läsa mer om akut kejsarsnitt!

Barnbord

Så här ser ett barnakutbord ut.

Det är en stor omställning att födas! I livmodern har barnet fått allt syre genom navelsträngen och nu plötsligt måste barnet andas. De allra flesta barn gör det, de skriker direkt eller efter några sekunder, men ibland behöver barnet lite hjälp att komma igång med andningen. Då går barnmorskan och partnern till ett barnakutbord där barnet kan få hjälp att andas mot ett motstånd. På barnakutbordet är det möjligt att ge barnet fler vårdinsatser om det behövs, och ett neonatalteam kan snabbt tillkallas.

 

 

Blödning

Under graviditeten ökar kvinnans blodmängd och det räknas som normalt att blöda upp till en liter (1000 ml) i samband med en födsel. På BB Karolinska uppskattas och mäts all blödning, blödningshämmande läkemedel och andra åtgärder sätts in tidigt för att begränsa en större blödning vid förlossning.


Bristning och klipp i samband med förlossning

Att det uppstår en bristning i underlivet i samband med en födsel behöver i de allra flesta fall inte vara komplicerat. Kunskapen i att förebygga, upptäcka och åtgärda vaginala bristningar har de senaste åren ökat och ett stort förbättringsarbete pågår i hela Stockholm.

Även mindre bristningar behöver upptäckas och åtgärdas för att förebygga problem. Större bristningar, där analmuskulaturen är involerad, sys alltid på operation av en läkare där smärtlindring och belysning kan optimeras. Vid en större bristning planeras en noggrann uppföljning med både läkare och sjukgymnast. Det är ovanligt att få besvär efter en korrekt åtgärdad bristning.

Att lägga ett klipp i underlivet för att barnet lättare ska födas var vanligt förr, men nu förtiden är det mycket ovanligt. Skulle det ändå vara motiverat får föderskan bedövning och information innan.

Vid en större bristning planeras en noggrann uppföljning med barnmorska, sjukgymnast och vid behov läkare.

Här kan du läsa mer om bristning och klipp i samband med förlossning!

Könsstympning

Amelmottagningen på Södersjukhuset tar emot flickor och kvinnor med erfarenhet av kvinnlig omskärelse/könsstympning. Du kan söka Amelmottagningen även om du inte har problem som du känner till, där finns specialister som kan hjälpa till att identifiera om du blivit omskuren/könsstympad. På mottagningens hemsida finns information på flera språk om olika symtom som kan vara orsakade av en könsstympning.

Enligt svensk lag är kvinnlig könsstympning förbjuden sedan 1982. 1 § Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407)

Här kan du läsa mer om kvinnlig könsstympning och om Amelmottagningens arbete!