Vår verksamhetsmodell

Hälso- och sjukvården är en mycket viktig fråga för var och en av oss den dag vi blir patienter eller närstående till en patient. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att kunna ge alla medborgare en god hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och jämn och god kvalitet. Karolinska Universitetssjukhusets verksamhetsmodell tar fasta på detta och har formats utifrån vår vision "Patienten först".

Vår organisation och arbetssätt

Animerad film som kortfattat beskriver några av huvuddragen i Karolinskas verksamhetsmodell.

Det finns ett antal komplexa problem inom hälso- och sjukvården som behöver lösas. Det handlar exempelvis om att stuprör skapats i vårdorganisationer i takt med att den medicinska specialiseringen har ökat, vilket gjort att patienter upplever det som krångligt att navigera i vården. Det handlar också om att kvaliteten på vården inte alltid är jämn mellan vårdgivare, om svårigheter att bemanna, hålla tillräckligt många vårdplatser öppna och att ha en sjukvårdsekonomi i balans.

Att lösa dessa problem är ett långsiktigt arbete som kräver ett tydligt vägval. Karolinska valde att ändra sin verksamhetsmodell helt, istället för att fortsätta skruva lite här och där.

Karolinska Universitetssjukhusets nya verksamhetsmodell har tagits fram för att skapa en vårdverksamhet som sätter patienten först, ger medarbetarna goda karriärmöjligheter, är kostnadseffektiv och kan förändras i takt med forskning och teknikutveckling inom högspecialiserad sjukvård.

I vårt utvecklingsarbete har vi tagit hänsyn till en mängd omvärldsfaktorer, vilka finns beskrivna nedan. Vi har också varit måna om att inte låsa oss vid en viss modell. Vi hämtar inspiration från flera håll och tar steg för steg mot det mål vi vill uppnå: att behandla varje patient med sina erfarenheter och förutsättningar som en jämbördig part i vården.

Följande perspektiv och förutsättningar har varit viktiga när vi format vår verksamhetsmodell:

Ett nytt vårduppdrag

  • Ett mer högspecialiserat uppdrag. Karolinska Universitetssjukhuset har i framtidsplanen fått ansvar för den högspecialiserade vården i Stockholms läns landsting. Här tas de svårast sjuka och skadade patienterna om hand. Utvecklingen och förändringarna på Karolinska är en central del i en av de största satsningarna på hälso- och sjukvården i Stockholmsområdet
  • Nätverkssjukvård. Stockholms läns landstings framtidsplan innebär också att vårdens olika verksamheter ska arbeta i nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget: med förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Sjukvården ska ha sammanhållna vårdkedjor som ger kontinuitet och helhet för patienten. Karolinskas nya verksamhetsmodell har planerats så att Karolinska ska kunna fullgöra sin del i nätverket, bland annat stämmer den väl överens med Karolinska Institutets organisation så att forskning och utbildning koordineras.

Integration av vård, forskning och utbildning

  • Nytt ALF-avtal (Avtal om läkarutbildning och forskning). Det nationella ALF-avtalet reglerar statens ersättning till landstingen för vissa kostnader i samband med utbildning och klinisk forskning. Från och med 2019 införs en ny modell för resursfördelning som innebär att tjugo procent av den årliga ALF-ersättningen, drygt 350 miljoner kronor, ska fördelas mellan landstingen baserat på forskningens kvalitet, dess förutsättningar och genomslag i samhället. I det regionala avtalet beskrivs hur landstinget och Karolinska Institutet ska samverka. Den nya verksamhetsmodellen innebär nya FoU-chefsroller och ett sammanhållet ansvar för forskning, utbildning och innovation längs patientflödena, vilket ska ge bättre förutsättningar för forskningen, bättre möjlighet att följa kvalitetsmått och forskningens genomslag samt uppmuntra till att den för patienten mest relevanta forskningen bedrivs. De digitala styrkorten ger en aktuell och lättillgänglig dataredovisning..
  • Precisionsmedicin. Samma behandling för olika patienter kan ge olika effekt. Precisionsmedicin innebär en skräddarsydd behandling utifrån patientens unika förutsättningar vilka kan upptäckas genom biomarkörer, bildteknik och helgenomsekvensering. Vårt högspecialiserade uppdrag, samarbete med SciLife Lab och integrerad klinisk forskning gör nyttjande och utveckling av dessa nya metoder till en del av sjukhusets kärnområden.

Tematisk vård

  • Tematisk design. Den nya sjukhusbyggnaden i Solna designades för tematisk vård. I Stockholms läns landstings framtidsplan står bland annat att ”Vården av patienterna på NKS föreslås i linje med landstingets tidigare beslut och inspirerat av utländska förebilder som Cleveland Clinic, Cleveland (USA) och Imperial College, London (Storbritannien) utgå ifrån ett antal teman som är styrda av patienternas behov och sjukdomstillstånd.” För att ta vara på detta och utvinna de fördelar som tematisk vård kan ge, formades också organisationen i teman.
  • En patientflödesbaserad organisation. Den tematiska organisationen är byggd utifrån patienternas behov och sjukdomstillstånd så att patientgrupper med liknande behov samlas i patientflöden där patientens hela resa genom vården och de utfall som är viktiga för patienten sätts i fokus. Detta till skillnad från den tidigare organisationen som utgick från de medicinska specialiteterna (kliniker). Läs artikel om patientflödesarbete inom Funktion Karolinska Universitetslaboratoriet 
  • Värdebaserad vård. I arbetet med att nå vår vision att sätta patienten först, och tillsammans skapa den bästa vården, vill vi skapa ett ökat värde för patienten. I detta arbete har vi inspirerats av ”värdebaserad vård”, som bland annat lett till att vi format en roll som patientflödeschef, skapat patientflödesledningsgrupper och mäter och följer upp utfallsmått som är relevanta för patienten och som patienterna medverkar till att ta fram. 

Styrning

  • Kvalitetsfokus. Ett ökat fokus har lagts på vårdkvalitet och utfallsmått genom att vi mäter och följer upp de utfall som är viktiga för patienten och patientgruppen. Även patientens och de anhörigas upplevelse av vården är en viktig del av kvaliteten. En patientflödeschef säkerställer att vården och patientens resa genom vården blir så bra och smidig som möjligt, och med så hög kvalitet som möjligt.
  • Datadrivet. Ett proaktivt och datadrivet beslutsfattande som bygger på snabba återkopplingscykler mellan vårdens, forskningens och utbildningens utförande är centralt i vår verksamhetsmodell. För att detta ska kunna ske utvecklas digitala styrkort som tillhandahåller relevant och aktuell data för chefer på alla nivåer. Med ett nytt digitalt planeringsverktyg för att kunna se dagsaktuell statistik i hela vårdkedjan ges en bättre överblick av vårdens resurser.
  • Helhetsperspektiv och integrerat ansvar. Karolinskas tidigare styrsystem saknade ett helhetsperspektiv på universitetssjukvård. Ett alltför stort fokus lades därför på ensidig ekonomiuppföljning av enskilda enheter utan att samtidigt fokusera på uppnådda utfall och kvalitet inom vård, forskning och utbildning. Detta kunde leda till suboptimering och att enheter på olika nivåer i alltför hög grad såg till vårdinsatsen för "sina patienter" och inte till den gemensamma helheten. I patientflödena är nu vård, forskning, utbildning och ekonomi och medarbetare integrerat och uppföljning görs på alla parametrar parallellt.

Informationsmiljö

Stockholms läns landsting gör en stor satsning inom ramen för programmet ”Framtidens vårdinformationsmiljö SLL”, med målet att skapa en bättre digital arbetsmiljö och minskad administrativ börda för vårdpersonalen, ökade möjligheter för patienter att vara delaktiga, och data som i högre grad kan användas till verksamhetsutveckling. Karolinska tar aktiv del i detta arbete som innebär både förnyad teknik och nya arbetssätt. Vår verksamhetsmodell ska möjliggöra att ”Framtidens vårdinformationsmiljö” tas tillvara på rätt sätt och att vi utvecklar digitala verktyg utifrån varje patientflödes behov så att det kommer patienten till nytta. 

Arbetssätt

  • Interdisciplinärt/interprofessionellt teamarbete. Att arbeta tillsammans i interdisciplinära och interprofessionella team är avgörande för att ha fokus på hela patientens behandling. Alla de medarbetare som bidrar till en patientgrupps diagnostik och behandling har gemensamma mål oavsett var i organisationen de arbetar.  
  • Ihop med patient/närstående. Varje patientflödeschef har en patientflödesledningsgrupp med ett antal olika kompetenser som är viktiga för att skapa en helhetssyn på patientens vård och behandling. En mycket viktig deltagare är patient-/närståenderepresentanten som bidrar med perspektiv på vård, behandling och tiden däremellan. Gruppens uppgift är att sätta mål, följa upp resultat och initiera och utvärdera förbättringsarbeten samt initiera den forskning patientgruppen behöver och säkerställa att den snabbt kommer patienterna till nytta. I patientflödesledningsgruppen finns också specialistläkare, omvårdnadspersonal, forskningsrepresentant, hälsoprofessioner och ekonom – många roller, för att skapa helhetssyn på patientens resa genom vården. Även på sjukhuscentral nivå finns patienter och närstående representerade för att verka med och mot sjukhusledningen. Strategiska patient- och närståenderådet inrättades hösten 2017
  • Samarbete är en grundpelare i vår verksamhetsmodell, och betonas genom att teman och funktioner har gemensamma styr- och nyckeltal fokuserade på patienten, där en verksamhet inte kan lyckas på bekostnad av helheten. Istället ska det som gynnar hela Karolinska Universitetssjukhuset och värdet för sjukhusets samtliga patienter vara det som uppmuntras i uppföljning och styrning.

Medarbetare

  • Kompetensutveckling. Sjukhuset har velat skapa karriärvägar som ger möjlighet till kompetensutveckling för flera grupper. Nya roller på flera nivåer möjliggör detta.  Exempel på sådana roller är omvårdnadsansvarig, patientflödeschef och specialitetsansvarig läkare. Detta är ett viktigt komplement till övrigt arbete med kompetensstegar och utvecklingsplaner.
  • Attraktiv arbetsplats. Karolinska vill att medarbetarna ska trivas och utvecklas på sin arbetsplats och att vi som arbetsgivare ska attrahera, rekrytera och behålla personer med rätt kompetens och rätta förmågor. För det krävs nytänkande. Vår nya verksamhetsmodell ger nya möjligheter till karriärutveckling, frihet under ansvar genom att mandat flyttas längre ut i organisationen och en bättre arbetsmiljö med ett ledarskap som ser till helheten för sjukhuset.

Ledarskap

  • Ledarskapsutveckling. En viktig komponent i den nya verksamhetsmodellen är en ny typ av ledarskap. Ledarskapet ska präglas av våra värderingar ansvar - medmänsklighet – helhetssyn och för att nå vår vision "Patienten först" och möta våra utmaningar med silotänk, ekonomi och varierande vårdkvalitet behöver vi ledare som kan skapa förutsättningar för ett utvecklande klimat, ge riktning och ta fram strategier men samtidigt decentralisera mandatet att hitta nya lösningar på problemen. Våra chefer ska också ta ansvar för helheten genom att beakta olika perspektiv utifrån hur de skapar mesta värde för patienten. Utbildningar genomförs för cheferna för att forma detta nya ledarskap.
  • Arbetskultur. Den nya verksamhetsmodellen syftar till att överbrygga stuprör. Utöver organisationsstruktur och styrningsmekanismer är en avgörande del den arbetskultur som vi bidrar till och arbetar i. Fallet Macchiarini har understrukit vikten av en öppen och ansvarstagande kultur för en lärande organisation som Karolinska. Detta ska främjas i alla forum och belyses särskilt inom ramen för ledarskapsutveckling.

Så fungerar verksamhetsmodellen på Karolinska