Tore Curstedt prisas för världskänd medicin

Nyhet

PRISTAGARE. Mer än en halv miljon spädbarn har räddats till livet tack vare en medicin framtagen från grislungor. Under tisdagskvällen fick upphovsmannen, docenten och överläkaren Tore Curstedt vid Karolinska, ta emot FoUU-rådets pris för Genombrott i klinisk forskning.

För tredje året i rad delade landstingets FoUU-råd ut priset för Genombrott i klinisk forskning 2016. Årets pristagare blev docent och överläkare Tore Curstedt, vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Han tilldelas priset för att han tillsammans med Bengt Robertson, som avled 2008, har utvecklat det första fungerade läkemedlet (Curosurf®) mot Respiratory distress syndrome (RDS) och därmed bidragit till att över en halv miljon spädbarn sedan 1980-talet har kunnat räddas till livet.

Sedan 1950-talet har det varit känt att det stora problemet med att kunna rädda för tidigt födda barn var deras omogna lungor, eftersom de saknar ämnet surfaktant vilket omger lungblåsornas insida.

Försök att framställa ämnet på syntetisk väg startade under 1960-talet, men försöken misslyckades.

Det var först när patologen Bengt Robertsson och kliniske kemisten Tore Curstedt slog sig ihop som det skulle vända.

- Vare sig han eller jag hade lyckats var för sig, förklarar Tore Curstedt.

Bengt hade gjort vissa lyckosamma djurförsök, men hade svårigheter med att isolera de aktiva beståndsdelarna ur det material man använde, nämligen grislungor. Och det var där Tore Curstedt kom in i bilden. Ett lyckokast skulle det visa sig. Ämnet Curosurf används i dag i neonatalvården i mer än 90 länder.

- För att få fram 50-100 barndoser krävs cirka 50 kilo grislungor, som renas 2000-3000 gånger. Och det är en konst att kunna rena och isolera materialet, förklarar Tore Curstedt.

Preparatet skulle kunna användas till vuxna drabbade av lungsjukdomar med surfaktantinaktivering, men möjligheten till det inte är så stor på grund av bristen på läkemedlet.

Det är också en av anledningarna till att försöken med att få fram ett syntetiskt läkemedel med samma egenskaper som Curosurf har pågått i många år. Något som inte ligger så långt fram i tiden numera:

- Vi har kommit långt, kliniska prövningar har startat i USA och kommer snart att starta i Västeuropa. På djur fungerar det väldigt bra, men även om allt går bra med de kliniska prövningarna så får man räkna med sex år till innan det blir ett godkänt läkemedel, säger Tore Curstedt som numera samarbetar med Jan Johansson på Karolinska Institutet.

Vad innebär priset?

- Framför allt äran, att få uppmärksamheten från landstinget, det känns väldigt positivt, säger Tore Curstedt som i somras träffade det första barnet som han räddade till livet, i dag en vuxen man:

- Det berör mig väldigt mycket. Jag har även släktingar som har fått medlet och som mår bra i dag. Att kunna hjälpa dem känns fantastiskt.

FAKTA

RDS är ett tillstånd med mycket hög dödlighet orsakat av brist på det ytspänningsnedsättande lipoproteinet surfaktant i de omogna lungorna hos för tidigt födda barn. Sjukdomssambandet klarlades under 1950-talet och under 20 år gjordes olika försök att tillföra surfaktant till barn utan framgång tills utvecklingen av Curosurf® skedde.

Tore Curstedt är klinisk kemist och har varit klinikchef för klinisk kemi vid Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset. Han är idag anställd som överläkare vid Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL).