Digitala styrkort ger snabb och datadriven uppföljning för att förbättra vården

Nyhet

Arbetet med digitala styrkort fortgår på Karolinska. Nu har de förbättrats genom en ny och mer överskådlig struktur och genom att visa flera typer av data.

Det har alltid funnits mycket data i sjukvården, så även på Karolinska Universitetssjukhuset. Svårigheten har varit att få ihop data från olika områden samlat, så att det gått att göra analyser som leder till rätt beslut i verksamheten. Därför påbörjades en utveckling av digitala vårdstyrkort i samband med införandet av den nya verksamhetsmodellen.

Syftet med styrkorten är att ge underlag som förbättrar vården för patienterna. De ger relevant och aktuell information, i första hand till chefer, för att stödja ett datadrivet förbättringsarbete.

- Styrkorten är ett fantastiskt tillskott för vården för att möjliggöra bättre vård för patienterna. Vi är inte framme vid målet än, men vi har kommit en bra bit på väg. I dagsläget har vi cirka 60 styrkort klara av cirka 240 planerade, säger Claes Ruth, chef för centrala controllersektionen på Ekonomiavdelningen och projektledare för de digitala styrkorten.

Mått bestäms av patientflödesledningsgruppen

Data ska finnas inom samtliga dimensioner av sjukhusets uppdrag och integrerar utfallsdata från vård, forskning, utbildning, ekonomi och HR. Vilka mått som ska ingå bestäms av patientflödesledningsgruppen, där bland annat en patientrepresentant finns med. Även patientdata följs upp på en övergripande nivå för att behandlingen av patienter ska kunna förbättras strukturerat. Detta är förenligt med patientdatalagen.

När det gäller medarbetare är viktiga mått till exempel sjukfrånvaro eller personalomsättning. Även tidigare kunde du få fram hur stor sjukfrånvaron och personalomsättningen var, men allt har funnits i separata rapporter och det har varit mycket jobb med att sammanställa detta.

– Dessutom var vi inte överens om hur vi definierade olika mått, vilket skapade förvirring och ibland tvivel på data och minskade möjligheten att kunna använda nyckeltal och rapporter som stöd. Nu har vi enats om definitioner och dokumenterat dem och datakällorna så att vi kan spåra var siffrorna kommer ifrån, berättar Claes Ruth.

Styrkorten som har utvecklats på Karolinska är sjukhusets egen lösning; inspiration har hämtats från många källor.

– Det är en helt ny typ av transparens i de här styrkorten. Vi hade data och målsättningar förut också, men de var väldigt svåra att samla och det fanns inget enhetligt sätt att mäta och registrera. Nu mäter vi samlat och mer automatiserat, vilket gör det lätt, transparent och effektivt att hitta data och följa utvecklingen. Det tror vi kommer att leda till bättre analyser och resultat för både patienter och verksamhet, menar Claes Ruth.

Nästa steg är att utveckla innehållet i styrkorten så det blir ännu bättre, bland annat genom att fortsätta ta fram patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått och strukturera vårddata. Målsättningen är att alla patientflöden, funktionsenheter och omvårdnadsenheter ska ha tillgång till minst ett styrkort inom sin verksamhet under 2019.

Fakta


Karolinska äger Karolinskas patientdata enligt kap. 6 § patientdatalagen, PDL.
De lagar som reglerar användning av patientdata är följande:

  • Patientdatalag (2008:355), personuppgiftslag (1998:204). Från och med 25 maj 2018 ersätts personuppgiftslagen av GDPR/Nya Dataskyddsfördnigen.
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40).