Slutspurt på SCAPIS i Huddinge

Nyhet 2018-01-19

SCAPIS beskrivs som en världsunik forskningsstudie som ska förhindra hjärt- och lungsjukdomar. Nu är studien i slutfasen och när den under 2018 avslutas ska 30 000 personer ha deltagit på sex universitetssjukhus i Sverige.

Deltagandet i SCAPIS består av två besök. Provtagningar och undersökningar som görs under en dag, sedan ett andra besök för en CT-undersökning.

- I en sal på avdelningen, som vi bara använder till SCAPIS, kan vi ta emot fyra deltagare samtidigt. Härinne tar vi blodprov, EKG, gör blodtrycksmätning både på armar och ben och lyssnar på övertrycket med dopplerpenna i armvecket, berättar Caroline Bäck, sjuksköterska.

I studien ingår även undersökningar med ultraljud och spirometri. Dessa görs av personal från fysiologkliniken. Dessutom får alla med sig en stegräknare hem för att registrera steg under en period.

Även hälsoundersökning

De som väljer att delta får även en hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor. Läkare som är knutna till studien går igenom alla resultat av undersökningarna. Studien handlar om datainsamling men om någon deltagare har avvikelser som bör följas upp, så uppmärksammas det och remiss skickas till lämplig vårdgivare för vidare utredning och behandling.

Resultaten från studien kommer att komma till nytta i många års forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Bland annat för att få ökad förståelse om orsaker och socioekonomiska faktorers betydelse, att utveckla behandlingsmetoder och för att bättre se vilka som riskerar att insjukna i stroke, KOL, hjärtinfarkt eller andra hjärtsjukdomar.

- Forskare ska kunna nyttja informationen under lång tid i studier om samband och orsaker till att sjukdomar utvecklas. Vilka studier det handlar om kommer att utvecklas under tid. Databasen kommer att innehålla information som ska leva länge, säger Sven Burman, projektledare för SCAPIS på Karolinska.

CT-undersökning viktig del

En central del i studien är en CT-undersökning, även kallad datortomografi (CT står för computed tomography). Den utrustning som används för undersökningen ger väldigt låg dos strålning, är kopplad till EKG och kan ta bild när hjärtat är i rätt fas, på millisekunden.

Inför undersökningen får deltagarna både pulssänkande och kranskärlsvidgande läkemedel för bästa möjliga bilder. Undersökningen görs enligt ett särskilt SCAPIS-protokoll och bilder av hjärtats kranskärl tas för att studera kalkhalt, plack, förträngningar och av lungorna för att se bland annat lungvävnad. Vid undersökningen samlas även data om kroppssammansättning, bukfett, fett som omger inre organen och muskler.

- En stor anledning till att jag har valt att jobba här är att det är en renodlad forskningsavdelning och att röntgen har så stor del i studien, säger Aziza Adem som är en av de röntgensjuksköterskor som gör CT-undersökningen.

- Vi gör samma undersökningar på alla deltagare. Vi tar bland annat bilder på kroppssammansättning, muskler och fett, berättar hon och visar några bilder. Här till exempel mäter vi fett på samma ställe, vid en särskild ländkota, på alla deltagare.

Den CT-kamera som används finns placerad i en egen liten paviljong en bit bort från KTA:s avdelning. Den är skänkt av Hjärt- och Lungfonden för studien och är i gång hela dagarna, med 10 patienter varje dag. När SCAPIS är färdig kommer apparaten att skänkas till Bild och Funktion på Karolinska för att användas i den nya byggnaden i Huddinge.

Kunskapsbank till nytta i många års studier

- SCAPIS är en världsunik kunskapsbank för framtida folkhälsostudier, säger Tomas Jernberg, överläkare och ansvarig för SCAPIS i Stockholm. Resultaten från studien ska komma till nytta i många års forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar.

Några målsättningar är att förbättra förståelsen för utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar, KOL, stroke och socioekonomiska faktorers betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar.

Dödligheten i stroke och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Dock står kardiovakulära sjukdomar tillsammans för mer än 45 procent av dödsfallen.

- Nio riskfaktorer kan förklara 85 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna. Samtidigt som vi vet detta ser vi också ett förändrat riskmönster. Faktorer som rökning och höga blodfetter minskar och andra riskfaktorer som bukfetma, psykosociala faktorer och stress ökar. Vi ser också att det är farligt att sitta still. Det här är något som vi behöver lära oss mer om, säger Tomas Jernberg.

Text och foto: Susanne Bergqvist