Viktig pusselbit om varför kirurgi kan påverka hjärnan negativt

Nyhet 2017-06-09

Att patienter blir förvirrade och kan få vanföreställningar eller hallucinationer efter narkos och kirurgi är väl känt – och något som vanligtvis avtar och försvinner helt efter en tid. Men det förekommer också att patienter får långvariga problem med minne, uppmärksamhet och koncentration. Om sådan postoperativ kognitiv dysfunktion, POCD (postoperative cognitive dysfunction) skriver medicinjournalisten Mitch Leslie i en artikel i juninumret av Science Magazine. I hans sammanfattning av kunskapsläget på området spelar forskning från Karolinska en viktig roll.

- Det är oftast när en patient avslutar sin sjukskrivning och går tillbaka till vardag och arbetsliv som problemen med minne och koncentration blir märkbara, förklarar Lars I Eriksson, professor i anestesi och intensivvård vid Karolinska Institutet och FoU-chef inom Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Karolinska Universitetssjukhuset.

- POCD har varit känt sedan länge och är ett betydande problem, men har trots det fått ganska lite uppmärksamhet. Idag händer det mycket inom det här forskningsområdet, säger han.

Vad som orsakar långtidseffekter på kognitiv förmåga efter kirurgi är inte känt. Inte heller vad som gör vissa patienter mer mottagliga än andra, eller hur man kan förebygga tillståndet.

Den teori som många forskare arbetar efter just nu handlar om att aktivering av hjärnans immunsystem och inflammation kan vara orsaken till förändringar i den kognitiva förmågan.

Att kirurgi utlöser inflammation i kroppen är känt sedan länge men nya rön visar att den inflammatoriska signalen sprids till hjärnan hos kirurgiska patienter. Stödet för teorin kommer huvudsakligen från djurförsök, men nu har observationer gjorts också på människa, där äldre patienter som genomgår kirurgi är särskilt utsatta.

Ett av de första kliniska bevisen kommer ifrån Lars I Erikssons samt Lars Farde och Simon Cervenkas forskargrupper på KI/Karolinska. De kan vara först i världen med att ha tagit bilder av hjärnans immunsystem hos patienter som genomgått kirurgi.

I deras studie scannades åtta män i 50- och 60-årsåldern med PET-kamera (positionsemissions tomografi) före och efter att de genomgått prostatakirurgi. Samtidigt gjordes mätningar av deras kognitiva förmåga och immunsystemets funktion. Forskarna studerade mikrogliaceller, vilket är celler i hjärnan som har förmågan att plocka upp en inflammatorisk signal från kroppen och därefter kan påverka nervceller som är inblandade i kognitiva funktioner.

Resultaten visade att kirurgi utlöste mycket kraftiga förändringar i hjärnans immmunsystem redan efter tre till fyra dagar. Tre månader efter operationen kunde forskarna också konstatera att en förhöjd aktivitet bland mikroglia celler hade ett samband med att patienterna presterade sämre i tester av kognitiv förmåga.

- Nu arbetar vi vidare med att ta fram mer detaljerad information om immunsystemet i hjärnan efter kirurgi och hur kroppens svar på ett stort kirurgiskt ingrepp regleras av hjärnan och immunceller i blodet. Två större kliniska studier pågår, en med fler patienter som genomgår prostatakirurgi, och en annan med patienter som genomgår höft- och knäkirurgiska ingrepp, säger Lars I Eriksson.

Text: Catarina Thepper

Artikeln i ämnet, med rubrik The post-op brain, är publicerad i tidskriften Science från 2 juni, http://science.sciencemag.org/