"Jag trodde inte gamla och sköra patienter klarade sig så bra hemma"

Nyhet

Hjärtdagvården är ett exempel på Karolinskas strategiska satsning på dagvård. Resultaten hittills visar på tryggare patienter, frigjorda vårdplatser, färre besök på akuten och färre snabba återinläggningar.

En av de patienter som besökt hjärtdagvården är Ingrid Danielsson här tlllsammans med Inger Hagerman, överläkare.

Hjärtdagvården (HDA) startade i mars 2015. Här kan patienter som tidigare lades in på sjukhuset, med ett bra och tillgängligt stöd ofta vara hemma istället.

En patient i en säng vårdas av en sjukvårdsklädd person. På hjärtdagvården svarar alltid en sjuksköterska i telefonen när man ringer, vilket gör att patienten känner sig trygg. Sjuksköterskan kan då fråga om patienten känner att han eller hon klarar sig hemma tills hen får komma in nästa dag, för exempelvis en vätskedrivande behandling. Ofta går det bra och patienten slipper åka in till akuten. Om patienten blir sämre så kan han eller hon ringa HDA och snabbt få råd.

Michael Melin är specialistläkare och medicinskt ansvarig för Hjärtdagvården på Karolinska.

- Det är mycket psykologi i sjukvård. Får man inte tag i någon att prata med så blir man orolig och åker till akuten. Får man däremot rätt information från någon som känner till en så går det kanske bra att vänta. Även de som är ganska sjuka kan ofta vänta. När jag började med detta trodde jag inte att gamla och sköra patienter kunde vara hemma så mycket, men de klarar detta, de vill sova i sin egen säng och mår bättre av det, berättar Michael Melin som är specialistläkare och medicinskt ansvarig för Hjärtdagvården på Karolinska.

Hemmiljön är viktig

Om man ändå måste komma in till sjukhuset så har även HDA en hemliknande miljö. Det finns sängar, soffa och fåtöljer. Man kan få kaffe och te, radion står på lite svagt. Patienterna säger att de uppskattar att det inte är en sjukhusmiljö. De känner sig helt enkelt lite friskare då.

- För mig har det handlat mycket om att utmana mig själv. Den här inte helt friska 89-årige mannen klarade sig hemma med hjälp från oss, och fick ändå rätt vård. Visst var det kanske lite jobbigt tills han kom till HDA men det gick bra. Man ska självklart inte bli omänsklig, men man kan utmana sig själv lite och fråga sig vad patienten verkligen behöver, säger Michael Melin.

Hög kompetens ger patienten rätt insats direkt

Vården på HDA håller en relativt enkel nivå. Man kollar puls, blodtryck, vikt, syresättning och gör ibland en lungröntgen eller en vätskedrivande behandling. Det är enkla saker, men rätt saker. En vårdcentral skulle kunna göra dessa insatser, men har inte samma erfarenhet från just den här patientgruppen och har därför svårare att göra rätt bedömning – vilket gör att de kanske skickar patienten till akuten.

Men det finns ju redan så många olika verksamheter, som hjärtkonsulter och olika avdelningar för hjärtsjuka.

Varför behövs då hjärtdagvården?

Michael Melin beskriver HDA som en lotsfunktion som fyller ett tomrum som gjort att vårdkedjan inte riktigt fungerat. Vissa yngre patienter behöver verkligen komma till mottagningen - då ordnar HDA det. Vissa äldre patienter kanske behöver kontakt med ASIH, då ordnar HDA det. HDA är bara en tillfällig kontakt och en brygga till rätt vårdnivå. Då frigörs också platser till de patienter som verkligen behöver vårdas liggande i en säng.

Allt bättre på att inte lägga in i onödan

Akuten har byggt upp ett bra samarbete med Hjärtdagvården och kan nu styra patienter till dagvården mer effektivt.

HDA samarbetar också med andra vårdverksamheter så att hela vårdkedjan utvecklas. HDA remitterar exempelvis många patienter med svår hjärtsvikt till ASIH. En gång i månaden har man telemedicinska ronder tillsammans, och diskuterar svåra fall.

- Det är psykologi även mellan oss i vården. Känner vi oss lite osäkra på hur en patient ska hanteras är det lätt hänt att vi lägger in en patient för säkerhets skull. Nu erbjuder HDA hög och tillgänglig kompetens även till våra vårdpartners. Nästa steg är att bygga upp samarbetet även med vårdcentraler så att vi kan hitta hjärtsviktspatienterna tidigare. Det ska vara lätt att komma rätt och det är det vi hjälper till med, berättar Michael Melin.

Varje patient är unik och det blir allt viktigare att skräddarsy behandlingen. Detta gäller inte minst i dagvård då patienten inte finns inlagd för ständig bevakning, utan istället har en tät kontakt av hög kvalitet med sjukhuset hemifrån. Internt och externt relationsbyggande är avgörande för hur framgångsrik verksamheten blir, menar Michael Melin. HDA har teammöten en gång i månaden då alla personalkategorier träffas.

- Kommunikation blir bara viktigare för vården i framtiden. För att skräddarsy allt mer avancerad behandling måste vi ha bra kommunikation, upparbetade vägar till andra avdelningar och vårdgivare, och inte minst ett bra förtroende för varandras bedömningar, säger Michael Melin.

Utökar antalet diagnoser som kan behandlas i dagvård

Sist, men inte minst, försöker man töja gränserna för vad som är dagvård på HDA. Nu vill man utöka med exempelvis flera typer av arytmier och förmaksflimmerpatienteter. Istället för att de läggs in från akuten så kan akuten boka in dessa på HDA, patienten får en lapp i handen med en tid till HDA nästa dag.

- Hematologen och onkologen har gått i bräschen för detta. Där får jättesvårt sjuka cancerpatienter avancerad behandling över dagen och går sedan hem. De patienterna har kanske tydligare uttryckt att de inte vill vara på sjukhus, utan hemma, avslutar Michael Melin.

Text: Karolina Fränne

Fakta Hjärtdagvården

Patientgruppen hjärtsvikt består ofta av äldre multisjuka patienter som tidigare krävde mycket slutenvård.Ett viktigt utfallsmått för patientgruppen är att ge möjlighet för patienten att vårdas tryggt hemma, säkerställa att rätt behandling ges och begränsa inläggning på sjukhus.För att öka kvaliteten i vården sattes målet att minska återinläggning inom 30 dagar.

Resultat från hjärtdagvården:

  • Tryggare patienter. Mer tillgänglig vård
  • Färre besök på akuten (54% färre akuta besök per patient och år)
  • Färre snabba återinläggningar (61% färre slutenvårdsdagar per patient och år)
  • Frigjorda vårdplatser (motsvarande ca 1000 vårddagar)
  • Sänkta kostnader (trots 84% fler besök på mottagningen per patient och år)
  • Bättre samordning inom sjukhuset
  • Nära samarbete med andra vårdgivare

En modell

Hjärtdagvården har utformats som en modell som kan kopieras för fler diagnosområden. Grundkonceptet är att ge patienterna mer tillgänglig vård samtidigt som den egna avdelningen och akuten avlastas. Dessutom fungerar dagvården som utvecklingsmiljö för nya arbetssätt.

På Karolinska finns nu efterföljarna Akut dagvård för barn med cancer och Dagvård för barn med hormonsjukdomar. Fler dagvårdsavdelningar av denna typ är på väg inom olika delar av sjukhuset – och sex andra sjukhus har visat intresse.Vårdgivare som är intresserade av att veta mer kan höra av sig till innovationsplatsen@karolinska.se