Universitetssjukhusets uppdrag – mer än bara vård

Karolinska universitetssjukhuset har fler uppdrag än bara att ge högspecialicerad vård till patienter. Vi arbetar även med forskning, utbildning och utveckling av morgondagens nyföddhetsvård. Det innebär att ni som föräldrar kan komma att bli tillfrågade om ert barns deltagande i någon eller några av våra pågående forskningsstudier.

Karolinska Universitetssjukhusets lokaler för familjecentrerad neonatalvård är ledande i Europa

I en nyligen publicerad studie som jämfört föräldranärvaro på sjukhus i Europa är Karolinska Universitetssjukhuset bäst med i snitt 22 timmar närvaro per dygn. Karolinska Universitetssjukhuset hamnar också högt när det gäller hud-mot-hudvård med i snitt 8 timmar per dygn. Möjligheten för föräldrar att övernatta på avdelningen var den enskilt viktigaste faktor för att etablera närhet mellan barn och förälder. Svenska pappor stack ut i studien genom att vara de mest närvarande papporna.

– För oss är det viktigt att så tidigt som möjligt involvera föräldrar i vården, det handlar om att stärka dem i sitt föräldraskap och bli experter på att se och tolka sina barns behov

Möjlighet till övernattning erbjuds alla föräldrar till barn som vårdas inom patientområdet Sjuka nyfödda barn på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Närkontakt, speciellt hud-mot-hudvård, mellan förälder och barn är viktigt och särskilt viktigt för förtidigt födda barn, då det stödjer barnens utveckling och anknytning till föräldern. Just när det gäller föräldranärvaron så var vi på Karolinska Universitetssjukhuset i topp i Europa vilket är ett tydligt kvitto på att vårt arbete är framgångsrikt

Studien som jämförde föräldranärvaro och hud-mot-hudvård på totalt 11 neonatalavdelningar i totalt 6 europeiska länder kan läsas i sin helhet i tidskriften Acta Paediatrica.

 

Värdebaserad vård

Genom att mäta resultatet av våra vårdinsatser och följa upp andra viktiga faktorer, till exempel förärdrarnas nöjdhet med vården, arbetar vi med att ständigt göra vården bättre. Nyckeltalen är noga framtagna i samarbete med forskare och anhöriga till våra patienter.
Läs mer om värdebaserad vård här

NIDCAP

När barn föds för tidigt eller är sjuka vid födseln kan omvärlden upplevas som omtumlande. På intensivvårdsavdelningen kan de utsättas för starkt ljussken, kyla, höga ljud och teknisk utrustning som kan skapa obehag och smärta. NIDCAP är en omvårdnadsmetod som har utvecklats för att skapa en lugn, behaglig och stödjande omgivning för våra allra mest sköra spädbarn. Karolinska universitetssjukhuset har startat ett träningscentrum - Nidcap Training Centre för att sprida kunskapen om detta arbetssätt.

 

Aktuell forskning om nyföddhetsvård

 

Näringstillförseln till mycket för tidigt födda har förbättrats

Dietisten Vera Westin med kollegor har jämfört näringsintaget hos mycket för tidigt födda barn mellan åren 2004-05 och 2010-11. De kom bland annant fram till att energiintaget hade ökat och att barnen får i sig mer protein än tidigare. Enligt studien har detta även medfört att barnens tillväxt har förbättrats.

Europeiskt samarbete för att förbättra långtidsuppföjningen av för tidigt födda barn

Karolinska universitetssjukhuset deltar i det europeiska samarbetsprojektet SHIPS. SHIPS står för "Screening to Improve Health in Very Preterm Infants in Europe". Studien utvärderar uppföljnings- och screeningprogram för barn som har fötts för tidigt. Målsättningen är att utveckla forskningsbaserade riktlinjer för sådana program. I projektet medverkar patienter och forskare från elva olika länder i Europa.

Läs mer här

Hud-mot-hudvård halverade smärta och stress vid CPAP-behandling

Alex Bottoni och Hanna Johansson, specialistsjuksköterskor, rapporterade i sitt magisterarbete att smärta och stress halverades när måttligt för tidigt födda barn som behandlades med andningsmask (nasal CPAP) vårdades hud-mot hud med föräldrarna. Dessutom sjönk andningsfrekvensen och syresättningen blev bättre jämfört med när barnen vårdades i sin egen säng.

Förbättrad diagnostik av kramper efter syrebrist hos nyfödda

Karolinska universtetssjukhuset deltar i det europeiska projektet ANSeR (the Algorithm for Neonatal Seizure Recognition). Studien syftar till att utvärdera om ett datoriserad tolkning av CFM/aEEG kan förbättra diagnostiken av kramper hos nyfödda. Här kan du se ett videoklipp som förklarar studien.

För tidig födsel kopplad till ökad risk för hjärtsvikt

Barn som föds för tidigt löper ökad risk att utveckla hjärtsvikt under barn- och ungdomsåren. Det visar en ny registerbaserad studie från Karolinska Institutet.
Läs mer här.

Goda hälsoutfall på lång sikt för barn som har fötts mycket för tidigt

Vid 6½ års ålder hade en tredjedel av svenska barn födda efter 22-26 graviditetsveckor under åren 2004-2007 inga tecken på funktionshinder, en tredjedel tecken på milda funktionshinder, och en tredjedel måttliga till svåra funktionshinder. Resultaten räknas som några av de bästa i världen men visar samtidigt att det finns utrymme för förbättring om vi ska nå vår vision om livslång hälsa för alla våra patienter.
Läs mer här.

Mödrars intag av antidepressiva mediciner under graviditeten ökar inte risken för autism eller ADHD hos barnet.

En ny studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet visar att antidepressiv medicinering under graviditeten inte innebär ökad risk för autism eller ADHD hos fostret. Inte heller fanns någon koppling till att barnet fick låg födelsevikt för sin ålder. Däremot sågs en koppling mellan antidepressiv medicinering och för tidig födsel.

Läs mer om forskningsresultaten här:

Artikel 1
Artikel 2
Artikel 3

Behandling med steroider före förlossningen ökar överlevnaden hos extremt för tidigt födda barn

Steroider är ett läkemedel som får lungorna att mogna snabbare hos barn som riskerar att föas för tidigt. Barnläkaren och doktoranden Hanna Norberg har undersökt hur behandling med steroider innan förlossningen fungerar på extremt för tidigt födda barn. Resultaten visar att medicinering med steroider innan förlossningen ökade överlevnadschanserna för barnet - oavsett hur långt innan förlossningen steroiderna gavs. Högst överlevnad sågs bland barn som fått dessa antenatala kortikosteroider (ACS) 24-47 timmar före födelsen.
Läs mer här

Rondmiljön påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i beslut om barnets vård

Specialistsjuksköterskorna Angelica Alenius Spinnell och Maria Granqvist har i sitt magisterarbete kommit fram till att barnsjuksköterskan behöver möta familjens individuella behov och arbeta aktivt för att förbättra föräldrarnas möjlighet till deltagande under den familjecentrerade ronden. Rondmiljön påverkar föräldrarnas förutsättningar till deltagande och bör därför vara utformad för att optimera föräldramedverkan. För att säkerställa barnets rättigheter behöver föräldrar vara delaktiga i beslutsprocessen kring barnets vård.
Läs mer här

Ny behandling kan rädda synen hos för tidigt fördda barn

Barn som föds för tidigt riskerar att drabbas av sjukdomen ROP, som kan leda till blindhet. Våra forskare kan nu visa att sjukdomen troligen går att förebygga genom behandling med tillväxtprotein.
Läs mer här

Hur påverkas barn av för tidig födsel under uppväxten?

Varje dag föds ett barn mer än 12 veckor för tidigt i Sverige. Överlevnaden för dessa extremt för tidigt födda barn är högre i Sverige jämfört med omvärlden. Men hur går det på sikt och vad kan göras bättre.
Läs mer här

Annan aktuell forskning om nyföddhetsvård på Karolinska

Läs mer på Karolinska institutets webbplats