Han blir snart Rwandas tredje barnkirurg

Nyhet 2024-05-07

Det har snart gått två decennier sedan Japhet Nthezamizero, 38, klev in på University of Rwanda School of Medicine i Kigali.

– Jag har alltid tyckt om att utforska och skaffa mig ny kunskap och kände tidigt att jag ville använda mig av det på något sätt. Och så har jag alltid haft ett stort intresse för biologi och teknologi och hur de kan kopplas ihop. Läkaryrket innehåller alla dessa bitar, säger kirurgen Japhet Nthezamizero.

Sedan mars i år auskulterar han på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som en del av sin specialistutbildning i barnkirurgi.

–Rwandas hälsoministerium önskar hjälp att få fler barnkirurger – det finns bara två – och vi har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med University Teaching Hospital of Kigali. Det är så vi fick kontakt med Japhet, säger barnkirurgen Anna Löf Granström.

Hittills har Japhet Nthezamizeros tid på Karolinska Universitetssjukhuset varit båd­e utvecklande och ögonöppnande. Han hade läst om sjukhuset innan och kände till att det rankas som ett av de tio bästa i världen.  

– Jag kände mig väldigt glad och förväntansfull och hoppades att jag skulle lära mig massor. Och det har jag verkligen gjort. Det är fantastiskt att se vilka möjligheter det finns även för mycket små barn här och få en större inblick i minimalinvasiv och akut barnkirurgi.

Skillnaderna mellan länderna är stora. Rwanda är ett av Afrikas minst urbaniserade länder. Där föds fyra gånger så många barn som i Sverige och över 80 procent av invånarna bor på landsbygden. Abort är endast tillåtet i särskilda fall.

– Människor har långt att åka till sjukhuset och traumapatienterna är många, säger Anna Gunnarsdóttir, sektionschef på barnkirurgen.

Anna Löf Granström fyller i:

– Eftersom det inte finns så stor tillgång till fosterdiagnostik med ultraljud kan man inte upptäcka större missbildningar. När det gäller rekonstruktion av medfödda missbildningar i mag- och tarmkanalen är det skillnad i hur snabbt barnen får sin diagnos och därmed också sin behandling, här i Sverige opererar vi barnen oftast mellan två och sex månader, i Rwanda kan de vara mellan tre och sex år. Det är en stor utmaning.

Anna Löf Granström och Anna Gunnarsdóttir har båda besökt Rwanda flera gånger inom ramen för Martina Medical Mission, en organisation från Martina Barnsjukhus, i samarbete med Rwandas hälsoministerium. De kan se en förflyttning av fokus i takt med att landet utvecklas.

– Infektionssjukdomar är inte längre lika akut och då kan kirurgin få högre prioriteret. Det är fint att se eftersom behovet är så stort, säger Anna Gunnarsdóttir.

Det finns i dag viss apparatur på plats i operationssalarna, men vid besöken i Rwanda har de svenska barnkirurgerna med sig egen utrustning, som suturer och specifika instrument för laparoskopi.

– Deras barnkirurgiverksamhet är fortfarande under uppbyggnad. Det är intressant, och nyttigt, för oss att se hur mycket man ändå kan göra med knappa resurser, säger Anna Gunnarsdóttir.

– Kollegorna där är väldigt positiva och har ett jättefint samarbete i operationssalen. Det har gjorts enorma framsteg på kort tid, jag är verkligen imponerad av det jag sett, säger Anna Löf Granström.

Under sin tid på Karolinska har Japhet Nthezamizero varit runt på flera olika avdelningar utöver barnkirurgen, till exempel neonatalen, barnintensiven och barnonkologen. Viktiga erfarenheter, eftersom kirurgin i Rwanda inte är lika specialiserad. Ännu.

– Mina två kollegor i Kigali fick specialistutbildning på ett universitetssjukhus i Kenya, jag här i Sverige, på Karolinska. Det är en fantastisk chans för oss att både bredda och fördjupa våra kunskaper, säger han.

Parallellt med praktiken på Karolinska driver Japhet Nthezamizero en klinisk studie om postoperativa komplikationer, en del av hans specialisering i barnkirurgi, med handledarstöd från Anna Löf Granström och Anna Gunnarsdóttir.

– Det pågår insamling av data i Kigali nu. Vi ska gå igenom den tillsammans, säger Anna Löf Granström.

I juli nästa år ska Japhet Nthezamizero vara klar med både forskningsarbete och specialistutbildning. Han ser fram emot att axla ansvaret som Rwandas tredje barnkirurg.

– Jag hoppas kunna bidra till att lyfta både vår kliniska verksamhet och utbildning till en högre nivå, och till att färre barn dör på grund av utebliven kirurgi. Och så hoppas jag att samarbetet ska fortsätta mellan Karolinska och sjukhuset i Kigali för att stärka kopplingarna mellan sjukhusen och för att fortsätta stimulera utveckling på båda sjukhusen.

Text och bild: Nneka Magnusson Amu